Den skulle kunna innebära, om det fullföljs till punkt och pricka att Natotrupper ställs öga mot öga mot framryckande ryska trupper.

Inför söndagens extrainsatta Nato-möte säger generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen i ett uttalande att ”Ryssland är ett hot mot freden och säkerheten i Europa”.

– Vad Ryssland gör nu är att bryta mot FN:s stadgar. Det är ett uppenbart hot mot freden och säkerheten, säger han till journalisterna på plats i Bryssel.

Natos ambassadörer ska, på det extrainsatta mötet, ta ställning till Ukrainas begäran om hjälp. I ett senare möte möter också Nato-ledningen Ukrainas representanter.

Väldigt lite talar för att Nato plötsligt skickar trupp till Ukraina trots det till synes akuta läget. Senast i går kväll manade NATO:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen till en ”nedtrappning” av situationen. Det är samma linje som flera västledare och EU drivit så här långt.

Krismöte i EU

I morgon samlas också EU:s utrikesministrar till ett krismöte i Bryssel där vi får veta mer om hur EU tänker hantera Rysslands agerande.

Man får förmoda att tongångarna kommer vara kärva, men att påtryckningarna på Ryssland kommer att grunda sig i ett resonemang om folkrättsliga principer, bland annat med utgångspunkt från det så kallade Budapestmemorandumet från 1994 där Ryssland och flera västländer skrivit under ett avtal om att respektera Ukrainas territoriella gränser.

Svagt intresse för Nato-medlemskap

Nato och Ukraina har ett samarbetsavtal. Detta syftade länge till ett Ukrainskt medlemskap i Nato, men under den förra Ukrainska presidenten Ianoukovitchs styre har denna fråga lagts på is.

Det tycks också under denna tid ha varit tveksamt om en majoritet av det Ukrainska folket önskat ett Nato-medlemskap. Samarbetet mellan Nato och Ukraina har sedan dess begränsats till fredsskapande insatser i världen och utbildningsinsatser och information. Något avtal om hjälp i samband med angrepp från utomstående makt ingår inte i avtalet.