Javascript är avstängt
Ja till att offentliggöra Epstein-filerna
Efter ett rungande ja i representanthuset blev det omedelbart grönt ljus även från senaten i USA.
För att hela Epstein-utredningen ska offentliggöras krävs nu bara en underskrift från Trump och en order till justitiedepartementet, som dock fortfarande har möjlighet att göra vissa begränsningar.
– Så det är inte säkert att vi har sett slutet på den här historien än, säger Ginna Lindberg, USA-korrespondent för Sveriges Radio.
Tisdagens omröstning i representanthuset slutade med överväldigande siffror. Hela 427 ledamöter röstade för ett offentliggörande medan sex personer avstod och bara en, republikanen Clay Higgins, röstade nej.
Kort senare beslutade senaten att inte hålla en omröstning i saken utan istället godta förslaget unisont.
– Det har verkligen varit en utdragen dragkamp om de här dokumenten men nu rasslade det till och gick blixtsnabbt i kongressen, säger Ginna Lindberg i Morgonstudion.
Trump vände
Talmannen Mike Johnson motsatte sig länge omröstningen i representanthuset, då Trump tidigare sagt sig vara emot ett offentliggörande. Men i förra veckan hade en majoritet av kammarens ledamöter skrivit på ett partiöverskridande initiativ om att tvinga fram voteringen – och i söndags vände även presidenten.
”Vi har inget att dölja”, skrev Trump på Truth Social, och meddelade samtidigt att han skulle skriva under en order om offentliggörande om ett sådant beslut kom från kongressen.
– Det är vad som nu är på väg att ske. Men det är viktigt att påpeka att det fortfarande finns villkor som gör att justitiedepartementet kanske inte behöver offentliggöra allt, säger Ginna Lindberg.
Enligt lagtexten i kongressens förslag kan undantag exempelvis göras för uppgifter som berör pågående brottsutredningar, men även personlig information som ”skulle utgöra en uppenbart oberättigad invasion av privatlivet”, skriver BBC.
Javascript är avstängt
Mejl redan publicerade
Frågan om Epsteinfilerna har väckt heta känslor i USA i åratal och under valrörelsen lovade Donald Trump att offentliggöra alla dokument. Bland dem en beryktad ”klientlista” som han hävdade innefattade mäktiga demokrater.
Efter valet ändrade sig dock presidenten och meddelade att utredningen inte skulle släppas till allmänheten. Visst material har ändå publicerats, däribland tusentals mejl till och från Jeffrey Epstein som offentliggjordes av representanthusets revisionsutskott förra veckan.
I mejlen fanns bland annat uppgifter som indikerar att Donald Trump kände till Epsteins sexövergrepp under de år på 90- och 00-talet som de båda var vänner, något som Trump har förnekat.
Bakgrund: Turerna kring Jeffrey Epstein
En utredning mot affärsmannen Jeffrey Epstein inleddes 2005, sedan en 14-årig flicka berättat för polis att hon antastats av honom i hans hem i Palm Beach i Florida. Utredningen svällde och 2007 åtalades han i en federal domstol.
Efter en uppgörelse med åklagaren dömdes Epstein 2008 till 18 månaders fängelse för sexköp. Han släpptes efter 13 månader.
Fallet uppmärksammades igen 2018 efter en serie artiklar i Miami Herald där flera kvinnor trädde fram och anklagade Epstein för sexuella övergrepp under perioden 2001 till 2005.
I juli 2019 greps Epstein på en flygplats i New Jersey. Det nya åtalet mot honom gällde övergrepp mot tiotals minderåriga flickor under åren 2002–2005. Enligt åklagarsidan ska Epstein ha försökt köpa vittnens tystnad med miljonbelopp. Epstein nekar till brott.
Den 10 augusti 2019 hittades Jeffrey Epstein livlös i sin cell i häktet på Manhattan. Han fördes till sjukhus där han dödförklarades. Han bedöms ha tagit sitt liv, men det är ifrågasatt.
En framträdande målsägande mot Epstein var Virginia Giuffre, som avled tidigare i år. Hon hävdade att Epsteins dömda medhjälpare Ghislaine Maxwell upptäckte henne på Donald Trumps spa i Florida när hon var 17 år och anställde henne som Epsteins massös – hans ”sexslav”. Giuffre anklagade även Storbritanniens prins Andrew för våldtäkt, vilket slutade med en överenskommelse mellan parterna utanför domstol.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.