En kinesisk man blockerar vägen för en rad tankfordon på väg österut på Peking Cangan Blvd Den 5 juni 1989. Mannen demonstrerar mot de blodiga attackerna på pro-demokratiska demonstranter på Himmelska Fridens torg i Peking. Foto: Jeff Widener / TT

Krönika: Censuren har raderat all information om våren 1989

Publicerad

KRÖNIKA · Bilden av mannen som ställde sig framför en kolonn av stridsvagnar på Himmelska Fridens torg i Peking den där junidagen för 30 år sedan är en av västvärldens mest kända. Det var kulmen på en protestvår i Kina där studenterna demonstrerade och krävde reformer för ökad demokrati och frihet och protesterade mot ett alltmer korrumperat samhälle. 

Ulrika Bergsten

Asienkorrespondent

En ensam 19-åring som försökte stoppa stridsvagnarnas framfart mot studenterna som sedan i mitten av maj hade ockuperat Himmelska fridens torg i centrala Peking. Det var kulmen på en protestvår i Kina där studenterna demonstrerade och krävde reformer för ökad demokrati och frihet och protesterade mot ett alltmer korrumperat samhälle. 

Här i Kina är dessa bilder okända för den uppväxande generationen, de som är födda runt sekelskiftet. Censuren har raderat all information kring de dramatiska händelserna under våren 1989. En nyhetshändelse som beskrivs som en av 1900-talets största i väst förbigås med tystnad i Kina. Årsdagen uppmärksammas i väst, men som Asienkorrespondent måste jag åka till Hongkong för att rapportera om den, eftersom alla manifestationer är förbjudna i Fastlandskina.

Vitt skilda historieskrivningar

Vad som egentligen hände den 4 juni finns det olika versioner av. I den kinesiska historien beskrivs det som en mindre incident på Himmelska fridens torg mellan bråkstakar och militär, som krävde uppemot 200 upprorsmakares liv. 

I västmedia citeras källor som uppger att alltifrån 1 000 till 10 000 människor dödades i sammandrabbningarna, där stridsvagnar rullade in och soldater sköt rakt in i folkmassorna. Kinesiska Röda korset har sagt att de har trovärdiga källor som uppger att 2 600 människor dödades. 

Händelserna vid Himmelska fridens torg beskrivs i västvärlden som en negativ vändpunkt i Kinas demokratiseringsprocess. Sedan dess har demokratirörelser tryckts tillbaka och yttrandefriheten kringskurits. Landet har blivit mer politiskt slutet och kontrollen av medborgarna har ökat.

Som ett led i denna officiella historieskrivning har alla referenser till studentrevolten och massakern på Himmelska fridens torg suddats bort. Under våren har Wikipedia blockerats i Kina och censuren rensar bort alla referenser till händelsen på sociala medier. Överlevande ögonvittnen som velat berätta om händelsen övervakas noga av polisen och hindras att tala med utländska journalister.

Övervakat torg

I dag är Himmelska fridens torg, som ligger mitt i Peking, en av stadens mest övervakade platser. Den enda gången under året jag som journalist har kunnat filma där var när den kinesiska folkkongressen öppnade sin årliga sejour i mars. Vid alla passager till torget, som ligger alldeles söder om Förbjudna staden, sitter metalldetektorer uppsatta och alla som vill gå in måste legitimera sig. De allestädes närvarande övervakningskamerorna är här extra påtagliga; i varje lyktstolpe sitter ett kluster högteknologisk optik.

Myndigheterna tycks helt klart oroliga för att något liknande ska hända igen, även om det nu inte finns något som tyder på att en proteströrelse skulle kunna växa sig stark. Tvärtom är demokratirörelsen påtagligt försvagad, utom i Hongkong, där det arrangeras en manifestation till minne av dem som dog den 4 juni. Här syns ännu bilden av den ensamma 19-åriga mannen som försökte stoppa stridsvagnarna.

Demokratiprotesterna i Kina 1989

Visa

Militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död – Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.