Det är tio procent av Venezuelas befolkning som lämnat landet – kanske den största folkvandringen i Latinamerikas historia, skriver Tigran Feiler, SVT:s Latinamerikakorrespondent. Foto: AFP/TT

Krönika: En pågående kraftmätning om makten i Venezuela

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Taxichauffören som kör mig till flygplatsen i Mexico City visar sig vara från Venezuela. Och när han får höra att jag är på väg till hans hemstad Caracas vänder han bort blicken från vägen och tittar på mig med stora ögon: ”Herregud!”

I helgen står Venezuela åter i världens blickfång.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Oppositionsledaren Juan Guaidó har kallat till nya gatuprotester under lördagen och det styrande socialistpartiet med Nicolás Maduro i spetsen har svarat med att organisera en egen manifestation vid samma tidpunkt.

Det blir ett nytt kapitel i den kraftmätning som nu pågår mellan två ledare som båda gör anspråk på att vara Venezuelas rättmätiga president.

Krisen i Venezuela

943 personer har arresterats

Hittills i år har storskaliga sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor uteblivit. Men enligt en venezolansk människorättsorganisation har 943 personer arresterats under den senaste protestvågen som inleddes för tio dagar sedan.

Samtidigt ska minst 40 personer ha dödats. Människorättsorganisationer beskriver många av dödsfallen som utomrättsliga avrättningar och pekar ut Maduros nya insatsstyrka Faes som huvudansvarig.

Två presidenter slåss om makten

Maduro vann fjolårets presidentval och hävdar att ingen annan än han har folkets mandat att leda landet. Men Guaidó menar att valet inte gick rätt till och att han därför som ordförande för parlamentet har konstitutionell rätt att inta presidentposten tills nyval hålls.

Och bägge sidor hämtar stöd internationellt. Länder som Brasilien, Colombia, Kanada och USA stöder Guaidó medan andra som Iran, Kina, Kuba och Ryssland backar Maduro.

EU:s ultimatum löper ut

Även den geopolitiska maktkampen går in i en avgörande fas i helgen när EU:s ultimatum till Maduro löper ut. Om han inte utlyser nyval kommer även EU att erkänna Guaidó som Venezuelas president.

Samtidigt försöker USA med nya sanktioner mot venezolansk olja att lamslå ekonomin i det redan krisdrabbade landet. Men trycket utifrån är ett tveeggat svärd.

Konflikt med USA trappas upp

Chavistas som övergett regeringen – besvikna på omfattande korruption och misskötsel av ekonomin – kan åter sluta upp bakom Maduro när konflikten med USA trappas upp.

Det är många som tvivlar på att USA drivs av omtanke om Venezuelas befolkningen. USA har länge velat se en annan politisk riktning i Venezuela och stödde ett kuppförsök mot Hugo Chávez redan 2002.

Världens största oljereserv

Och kritikerna får vatten på sin kvarn när USA:s nationella säkerhetsrådgivare John Bolton öppet talar om att målet är att ge amerikanska oljebolag tillgång till Venezuela som sitter på världens största kända oljereserv. USA:s oljeembargo tvingar den venezolanska regeringen att se sig om efter nya köpare av oljan, som är landets enda betydande inkomstkälla. Detta kan leda till ett ännu större beroende av Kina som redan spelar en nyckelroll i Venezuelas ekonomi.

Militärens stöd är avgörande

De senaste dagarna har Maduro ägnat åt att besöka militärförband runtom i Venezuela. Och statstelevisionen är full av bilder på när Maduro inspekterar, talar till och marscherar med soldater.

En styrkedemonstration som vittnar om att säkerhetsstyrkorna står enade bakom regeringen? Eller ett desperat försök att ge sken av stabilitet när det militära stödet håller på att rämna? Under de kommande dagarna får vi en fingervisning om vart det är på väg.

Tre miljoner har lämnat landet

Och samtidigt som det storpolitiska spelet går vidare så fortsätter venezolanernas svåra vardag. Sedan Maduro kom till makten 2013 har landets ekonomi krympt till hälften samtidigt som hyperinflationen äter upp människors köpkraft.

Eloy som nu kör taxi i Mexiko är en av de omkring tre miljoner venezolaner som flytt landet under de senaste åren. Det är tio procent av befolkningen – kanske den största folkvandringen i Latinamerikas historia.

En tonfiskburk var droppen som fick bägaren att rinna över för Eloy. Tonfisken kostade halva hans månadslön som dataingenjör. Det har nu gått åtta månader sedan Eloy bestämde sig för att lämna hemlandet. I helgen är han en av alla dem runtom i världen som spänt följer rapporteringen från Venezuela.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Krisen i Venezuela

Mer i ämnet