Visa alla (2)

Kvinna skjuten till döds efter kravaller på Nordirland

Publicerad

En kvinnlig journalist i 30-årsåldern har skjutits till döds i Londonderry på Nordirland, rapporterar The Guardian. På fredagsmorgonen sa polisen att Real IRA troligen ligger bakom skjutningen. Kvinnan ska ha träffats av en förlupen kula.

Skjutningen inträffade under ett kaotiskt upplopp i bostadsområdet Creggan i Londonderry på torsdagskvällen. Maskerade personer kastade brandbomber och flera skott avlossades. Bilder från platsen visar bilar som brinner. Enligt BBC bröt oroligheterna ut efter att polisen genomsökte bostäder i området.

– Jag kan tyvärr bekräfta att en 29-årig kvinna har skjutits till döds i Creggan. Vi behandlar det som en terrorrelaterad händelse, säger polisen Mark Hamilton, skriver The Guardian.

Enligt vittnen sköt en person rakt mot grupper av människor på platsen. Kvinnan ska ha träffats av en förlupen kula och arbetade enligt brittiska medier som journalist. Det är oklart om hon var där för att rapportera om händelsen.

Ett vittne berättar att kvinnan föll ihop vid en polisbil och kördes till sjukhuset av polisen.

Politiker fördömer

Upploppet skedde inför påskhelgen då irländska republikaner markerar årsdagen av upproret 1916 mot det brittiska styret.

Real IRA, eller New IRA som de också kallas, är en grupp som motsätter sig Långfredagsavtalet, i vilket Nordirlands olika politiska grupper, bland annat IRA, samt Storbritanniens och Irlands regeringar enades om förhållandena för en maktdelning i Nordirland. Politiker ur både Sinn Féin och DUP har fördömt attentatet.

Konflikten mellan grupperna har sedan 60-talet kostat omkring 4 000 människor livet.

Bakgrund: Konflikten om Nordirland

Visa

På 1600-talet koloniserade den engelska kronan Irlands nordligaste del, Ulster, med engelska och skotska protestanter för att minska risken för uppror från de katolska irländarna.

Under den irländska självständighetsrörelsen var Ulster djupt splittrat mellan katolska nationalister/republikaner å ena sidan och protestantiska lojalister/unionister å den andra. När merparten av ön blev självständig 1922 kom de sex mest protestantiskt dominerade av Ulsters nio grevskap att kvarstå under brittiskt styre, med namnet Nordirland.

Motsättningarna i norr exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3 600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Det innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.

Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen. Spänningarna är dock fortsatt starka.

Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt år 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer