I december förra året presenterade utbildningsminister Jan Björklund Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Förändringarna är enligt regeringen en av de största lagändringarna i modern tid.
Lagrådet välkomnar att olika skolformer och verksamheter samlas i en lag. Men sen slår Lagrådet ned på det mesta, skriver tidningen Riksdag & Departement.
Otillräcklig genomgång
Centrala begrepp har inte enhetliga definitioner. Begreppet elev får olika betydelser i olika sammanhang. Lagrådet konstaterar att de många bristerna beror på att ”en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet”.
Vissa språkliga otydligheter i förslaget gör att vissa av bestämmelserna kan strida mot grundlagen. Det gäller när regeringen ska meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i det nationella programmet i gymnasiesärskolan och vilka kunskapskraven för betygen i det nya betygssystemet ska vara.
Kritik riktas också mot felaktiga hänvisningar till andra lagrum och mot att lagparagraferna inte alltid svarar mot innehållet.
TT