Den stora frågan har blivit om Kadaffi får stanna kvar. Det gäller även om han bara skulle få en roll som galjonsfigur utan makt.

Problemet är att han knappast skulle acceptera en sådan svag position om han fick chansen att fortsätta verka i Libyen.

God idé

AU säger att det är libyerna som får avgöra vem som ska styra dem. Det är i och för sig en god och riktig idé.

Men det blir lite konstigt med tanke på att Kadaffi hjälpt AU med oljepengar och själv tidigare varit en av de mest aktiva inom organisationen.

Det finns drag av att AU vill göra sin gamle gynnare en tjänst. Det gör det också svårare för rebellerna att acceptera något som kommer från AU.

Problemet – det finns ett sånt med allt i fallet Libyen – är att Kadaffi under fyrtio år byggt sådana nätverk av makt att det är omöjligt att tänka sig honom som bara en symbolfigur.

Ännu ett problem

Ännu ett problem är hur man ska handskas med de rebelliska delarna av Libyen, dem i öster. Rebellerna accepterar inte att Kadaffi stannar kvar, även om de skulle få garantier på papperet att han inte skulle få blanda sig i vad de gör i öster.

Så som världssamfundet engagerat sig för rebellerna kan man knappast svika dem och låta Kadaffi sitta kvar. Det skulle bli svårt att förklara den militära insatsen efter ett sådant accepterande.

Vem litar på Kadaffi?

Men vem kan lita på Kadaffi? Det scenario som Kadaffi-sidan själv har målat upp stämmer med AU-förslaget: Att Kadaffi eller hans söner skulle svara för återuppbyggnaden av ett nytt Libyen.

Som sagt: Vem kan lita på Kadaffi? Men problemet blir än större därför att rebellerna inte kan klara sig själva.

De måste ha hjälp mot Kadaffi av FN-alliansen. Ju längre denna fortsätter, deso större blir risken att Libyen verkligen splittras.

Och omvänt: Om den ställs in, är risken att Kadaffi tar över och tar en blodig hämnd.

Mer komplicerat

Läget är mera komplicerat än vad FN trodde när man tog sin resolution om att hindra civila (rebeller) från att drabbas av Kadaffis våld.

Delvis beror det på att man gjort en felbedömning av oppositionens styrka. (Precis som man missbedömde Kadaffis förmåga att hålla ut.) Därför kräver en del i FN-alliansen – i någon form – vapenleveranser och instruktörer/soldater på marken. En sådan sak skulle FN:s säkerhetsråd aldrig godkänna.

Får en knäck

Det är tydligt att förhandlingstrevare – som AU:s behövs – men slutfrågan blir: Efter allt det brutala våld som man tillskriver Kadaffi – skulle han verkligen kunna bli del av en förhandlingslösning, som betyder att han på ett eller annat sätt får stanna kvar?

Om det skedde skulle världssamfundet få sig en knäck. Och en rad arabiska diktatorer skulle kanske börja känna sig säkrare igen.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator

bo_inge.andersson@svt.se