Människor demonstrerar i Miami efter att borgmästaren Carlos Gimenez försäkrat att Miami inte, som tidigare, kommer att vara en fristad för papperslösa. Foto: TT
Fristäderna i USA – vad är det?
UppdateradPublicerad
Ordet fristad, sanctuary city, används för att beskriva platser i USA där papperslösa kan bo utan att riskera bli utvisade. Egentligen finns inget sådant begrepp i lagens mening, och de flesta fristäder ser väldigt olika ut. Här är en lista över vad en fristad är, var de finns – och vad människor tycker om dem.
Vad är en fristad?
Det finns egentligen inget juridiskt begrepp som innebär att vara en fristad. Det är ett samlingsnamn för städer där man antagit lagar och regler som har gemensamt att de minskar samarbetet med federala myndigheter när det gäller att fånga in, och utvisa, papperlösa.
På stadsnivå handlar det, enligt en kartläggning av New York Times, oftast om att lokal polis helt enkelt inte begär att personer ska visa sina papper – det vill säga id-handlingar som styrker att de lagligt befinner sig i USA.
Enligt CNN föddes fenomenet under 80-talet då kyrkor deklarerade sig som fristäder åt centralamerikaner som flytt våldsamheter men inte fått flyktingstatus i USA.
Var finns de?
Det finns inga bekräftade siffror på det. Men en kartläggning av New York Times visar att fem delstater har lagar som begränsar samarbetet mellan lokala myndigheter och federal migrationspolis.
633 counties har lagar som begränsar samarbetet med federala myndigheter när det gäller att häkta papperslösa som begått brott och ska utvisas.
Hur många städer det finns där lokal polis och myndigheter har som policy att inte be människor visa sina papper är oklart.
Flera stora städer som Los Angeles, New York, Boston, San Fransisco, Washington DC och Chicago har deklarerat sig själva som fristäder.
Vad tycker amerikaner om fristäderna?
Konservativa har i flera år protesterat mot lagarna på platser som utropat sig som fristäder, som de menar försvårar arbetet att få tag på personer som befinner sig olagligt i USA.
Kritiker menar att fristäderna kan fungera som gömställen för kriminella som undgår utvisning genom att myndigheterna inte lämnar ut dem till federal migrationspolis.
Ett fall från 2015 drog stor uppmärksamhet till fristädernas regler då en ung kvinna sköts ihjäl i San Fransisco av en man med ett kriminellt förflutet som utvisats fem gånger men fortfarande befann sig i landet. Hennes föräldrar stämde staden San Fransisco för att ha varit delaktig i dotterns död, men fallet lades ner i domstol. Borgmästaren menar att mordet aldrig borde ha kunnat äga rum eftersom staden enligt honom samarbetar med federala myndigheter när det gäller brottslingar.
Poliser i fristäder menar å andra sidan att de främjar trygghet då det skapar en trygg relation mellan polis och papperslösa, vilket leder till att brottsoffer eller personer som begått mindre brott i högre grad samarbetar med myndigheter för att få tag på tyngre kriminella.
På de platser där man utropat sig till fristäder menar man dessutom att det ökar chanserna att papperslösa ansluter sig till sjukvård och skriver in sina barn i skolor.
Donald Trump lovade under sin kampanj att gå hårdare åt fristäderna. Tidigare i år skrev han under en order som skulle strypa vissa statliga medel till städer som inte samarbetar med federala myndigheter när det gäller papperslösa – men ordern stoppades av en domare.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.