Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här övar 350 svenska och amerikanska soldater i Stockholms södra skärgård på att skydda svenskt territorium mot ett angrepp. Foto: Rikard Collsiöö/SVT

Ljust år för vapenindustrin under kriget: ”Exceptionell ökning”

Publicerad

Kriget i Ukraina har satt rejäl fart på inköp av krigsmateriel världen över. Europas försvarssatsningar ökar snabbt och de senaste sex månaderna har beslut fattats om nya investeringar på över 2 000 miljarder kronor, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Orderböckerna fylls på snabbt hos de ledande vapentillverkarna. Ammunition, robotar och annan materiel som levererats från Nato-länder till Ukraina förbrukas i rask takt och måste ersättas. Samtidigt har så gott som samtliga europeiska länder beslutat sig för att investera i försvaret på nivåer som inte setts sedan kalla kriget.

– Det säger något om det farliga läget när länder föredrar upprustning istället för dialog för att förbättra sin säkerhet, säger Nan Tian, senior researcher vid Sipri.

Kriget i Ukraina

Kraftigt militärt stöd till Ukraina 

Nan Tian och hans kollegor har gjort en sammanställning av alla kända större beslut som rör militärt försvar sedan kriget bröt ut. 

– Det är en exceptionell ökning vi sett under de senaste sex månaderna, berättar Nan Tian.

Efter Rysslands ockupation av Krim för åtta år började USA och Europa investera mer i försvaret. Det amerikanska militära stödet till Ukraina uppgick till drygt 3,5 miljarder dollar mellan 2014 och 24 februari 2022, sedan dess har stöd beviljats för mer än 13 miljarder dollar och Ukraina har fått löfte om fler vapenleveranser.

Det europeiska militära och finansiella stödet till Ukraina är också omfattande. Samtidigt har de europeiska Nato-länderna, efter påtryckningar från USA, lovat att höja sina egna försvarsutgifter till två procent av BNP. 

Stora militärsatsningar även i östra Asien

I länderna runt Stilla Havet ses en liknande utveckling. Kina har ökat sina försvarsinvesteringar kraftigt och President Xi Jinpings mål är att landets väpnade styrkor ska kunna mäta sig med USA:s. Kinas ambitioner oroar andra länder i regionen.

– Stater ska alltid kunna försvara sig, men de ska inte upprusta på ett sätt så att grannarna upplever dem som ett hot och känner sig tvingade att själva rusta upp, säger Nan Tian. 

Australien beslutade nyligen att köpa åtta atomubåtar från USA för drygt 100 miljarder dollar och Japan har, trots ekonomiska problem, beslutat om att öka försvarsutgifterna med över sju procent. Experterna vid Sipri räknar med att 2021 års rekordhöga globala försvarskostnader på 21 000 miljarder kronor slås med råge.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet