Björn Höcke hävdar att han utnyttjats av personer som slåss om makten i partiet. Foto: TT

Maktkamp i tyskt högerpopulistiskt parti

Publicerad

I det invandringsfientliga partiet, Alternativ för Tyskland, AfD, pågår utrensningar och en uppslitande maktkamp. AfD positionerar sig mot mitten i det tyska partilandskapet med målet att komma in i förbundsdagen vid valet i höst. Enligt nya opinionsmätningar tappar partiet nu väljarstöd och ligger på 9 procent. Det bedöms bero på den kraftiga ökningen för socialdemokraterna och dess nye partiledare, Martin Schulz.

I Alternativ för Tyskland rasar nu en debatt om att dra en gräns mot högerextremism. Den omstridde politikern, Björn Höcke i delstaten Thüringen, hotas av uteslutning för sina uttalanden om förintelsemonumentet i Berlin.

I ett eldfängt tal i Dresden i januari hävdade han att ”tyskarna är det enda folk i världen som placerat ett skammens minnesmärke i mitten av sin huvudstad.”

Uteslutning

Talet har nagelfarits internt och partiledningen röstade först mot en uteslutning av Björn Höcke. Efter förnyad prövning ändrade man sig och partiledningen röstade i stället för att inleda en process för att sparka ut honom. Björn Höcke hävdar att han utnyttjats av personer som slåss om makten i partiet. Han har tidigare talat om ”afrikaners reproduktiva beteende” som ett hot mot Tyskland.

En annan av partiets kandidater till förbundsdagsvalet, Elena Roon, utreds för att publicerat en bild av Adolf Hitler med texten ”Saknas sen 1945”och  ”Adolf, hör av dig. Tyskland behöver dig”.

Temperaturen stiger

I Tyskland stiger den politiska temperaturen inför ett år med flera delstatsval under våren och ett förbundsdagsval den 24 september.

För första gången verkar Alternativ för Tyskland kunna ta sig förbi femprocentsspärren och komma in i det nationella parlamentet. Opinionsmätningar ger AfD omkring 10 procent av rösterna på riksnivå och AfD är nu representerat i tio av de 16 delstatsparlamenten. Ingen av delstatsregeringarna samarbetar med AfD. Även partierna på riksnivå tar avstånd från AfD och utesluter ett framtida regeringssamarbete.

Skuld för attentat

Efter terrorattentatet i Berlin i december var flera framträdande personer inom AfD snabba att lägga skulden för attentatet på Angela Merkel och hennes generösa flyktingpolitik. Kritiken tog inte skruv i opinionen. I stället ökade stödet för Merkel som strax före attentatet bestämt sig för att kandidera som förbundskansler för en fjärde mandatperiod.

Men hennes starka opinionsstöd har den senaste månaden försvagats. Det socialdemokratiska partiet, SPD, har valt Martin Schulz som ny ledare. Han har visat sig attrahera opinionen och den senaste mätningen av INSA-institutet ger SPD 31 procent mot 30 för Merkels parti, CDU. AfD ligger på mellan 10 och 12 procent och skulle kunna bli tredje största parti och få en vågmästarroll i förbundsdagen.

AfD splittrades

Partiet grundades 2013 med kritik mot hur eurokrisen hanterades. AfD splittrades 2015 då partiordföranden, Bernd Lucke, avgick i protest mot främlingsfientliga och proryska drag i partiets ledning.

Han ersattes av Frauke Petry som nu vridit AfD i konservativ riktning och hon får ett allt starkare grepp om partiet. Det är framförallt flyktingfrågan som dominerar retoriken. AfD vill att pengar från minskad invandring ska användas till att stärka sjukvården, pensionerna och skolan. Partiet vill samarbeta mer med Ryssland och minska USA:s inflytande i Europa.

AfD gick starkt fram i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern i september 2016 med 21 procent av rösterna.

Chock för Merkel

Valresultatet blev en chock för Angela Merkel, vars parti fick färre röster än AfD. Resultatet tolkades allmänt som väljarnas missnöje med den välkomnande flyktingpolitiken. Tyskland tog emot närapå 900.000 människor under 2015. Med hjälp av gränskontroller och avtalet med Turkiet minskade invandringen till 200.000 under 2016.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.