Martin Luther King håller tal. Foto: TT

Martin Luther King inspirerar ännu – 50 år efter sin död

Uppdaterad
Publicerad

50 år efter medborgarrättskämpen Martin Luther Kings död är hans budskap om människors lika värde mer aktuellt än någonsin. King är en levande inspirationskälla för aktivister inom bland annat Never Again-rörelsen och Black Lives Matter.
– Han visade vägen, konstaterar Gloria Ray Karlmark, som 1957 själv stred mot rasismen som skolflicka i Arkansas.

När Martin Luther King sköts i huvudet på en hotellbalkong i Memphis i Tennessee var han i färd med att planera en jätteprotest mot ekonomiska orättvisor i Washington DC, kallad Poor People's Campaign. Härom veckan talade hans barnbarn, nioåriga Yolanda Renee King, på en annan mastodontdemonstration i USA:s huvudstad; March For Our Lives. Där handlade det om säkrare skolor och skärpta vapenlagar.

– Min farfar hade en dröm, att hans fyra små barn inte skulle bli bedömda efter sin hudfärg utan efter vilka de är, sade hon med hänvisning till Kings berömda ”Jag har en dröm”-tal.

– Jag har en dröm; att det är nog nu. Att vi får en värld fri från vapen.

Stod på tur

Gloria Ray Karlmark, som sedan många år bor i Sverige, säger att Martin Luther King hade en kallelse. Som 14-åring, när hon och åtta andra svarta elever skulle börja på en vit skola i staden Little Rock i Arkansas, hade hon hört talas om både King och om Rosa Parks. Parks vägran att ge upp sin sittplats på en buss till en vit man blev starten på den så kallade bussbojkotten i Alabama 1955, en viktig milstolpe för medborgarrättsrörelsen.

– Vi visste att vi stod på tur. Skolan skulle ju integreras, minns hon och rör försiktigt i en kopp te. Och jag var ung och full av drömmar. Jag ville bli kärnfysiker.

USA:s högsta domstol hade 1954 beslutat att rassegregeringen i landets skolor var oförenlig med grundlagen och i Little Rock hade en plan för integration i tagits fram. Gloria Ray Karlmark och hennes kamrater – kallade Little Rock Nine – hade fina betyg och fick registrera sig i den tidigare helt vita skolan.

Skickade elitsoldater

Men det fanns krafter i samhället som vägrade att acceptera HD:s beslut: Arkansas guvernör Orval Faubus skickade nationalgardet till Little Rock Central High School för att hindra de svarta eleverna från att gå in. Ray Karlmark berättar sakligt om besvikelsen, rädslan och de vita lynchmobbarna. Det var inte förrän hennes far skrev till president Dwight D Eisenhower och denne skickat elitsoldater för att eskortera eleverna in i skolan som utbildningen blev verklighet.

När den första ur Little Rock Nine-gruppen, Ernest Green, tog sin examen mötte Ray Karlmark Martin Luther King på mottagningen.

– Han var en man med utstrålning, en person man lyssnar på. För mig var hans främsta budskap att alla människor har lika betydelse, oavsett hudfärg, kön eller tro. Det behövs i dagens USA som är väldigt polariserat.

Hur fick du reda på att Martin Luther King mördats?

– Jag hörde det när jag arbetade som matematiker i Chicago. Jag minns att jag gick hem, höll andan och hoppades att det inte var sant.

Icke-våld aktuellt

Men det var sant. 1968 satte ett enda skott stopp för Martin Luther Kings livsgärning. Gloria Ray Karlmark säger att mordet blev en påminnelse för henne om hur farlig hennes tillvaro som svart var – men också en sporre att fortsätta att kämpa för medborgerliga rättigheter. Och Ray Karlmark, vars farfar var slav i Missouri, tog examen i både matematik och kemi, gifte sig med en svensk man, blev patentingenjör och redaktör och fick 1999 kongressens guldmedalj.

Från Sverige följer hon utvecklingen i sitt gamla hemland, nu senaste upploppen i Sacramento efter att en svart obeväpnad man skjutits ihjäl av polis och Never Again-rörelsen som kräver hårdare vapenlagar. Den sistnämnda engagerar en ny generation aktivister i USA, vars kamp går helt i linje med Martin Luther Kings filosofi om icke-våld.

– Jag har upplevt 50 år av framsteg som kvinna, som svart och när det gäller utbildning. Och ändå återstår så mycket att göra, så mycket att lära av doktor King, säger Ray Karlmark.

Mordet i Memphis, Tennessee

Vid tre tillfällen under 1968 besökte King Memphis, Tennessee. Vid första tillfället höll han ett tal till stöd för strejkande sanitetsarbetare. Andra tillfället såg han på när en omtalad marsch slutade i ett upplopp. Tredje och sista gången lämnade han Memphis i en kista. Den 4 april 1968 sköts Martin Luther King Jr. till döds i rum 306 på Lorraine Motel. Mordet på King ledde till ilska bland många afroamerikaner. För vissa innebar detta ett slut på icke-våld metoden. För andra var det viktigt att bibehålla Kings motto och visa ett missnöje utan att ta till våld.

  • Född 1929 i Atlanta i delstaten Georgia. Studerade sociologi vid Morehouse College och teologi vid Crozer Theological Seminary. Blev pastor i Alabama som 25-åring. Året därpå, 1955, tog han en doktorsexamen i teologi vid Boston University.
  • Gifte sig 1953 med Coretta Scott i hennes hemstad Heiberger i Alabama. Paret fick fyra barn. Blev 1957 medborgarrättsorganisationen Southern Christian Leadership Conferences (SCLC) förste ordförande.
  • Ledde 1955 en kampanj mot bussegregation, det vill säga att svarta var tvungna att sitta på särskilda platser i bussar. Han kämpade mot segregation och rasism i Georgia och organiserade uppmärksammade protester i Birmingham i Alabama 1963. Samma år var han med och ordnade en stor protestmarsch i Washington DC, det var under den han höll sitt berömda ”Jag har en dröm”-tal. King deltog även i de historiska marscherna mellan Montgomery och Alabama för svartas rösträtt.
  • Martin Luther King förespråkade icke-våld. Han fick Nobels fredspris 1964. I slutet av sitt liv ifrågasatte han USA:s deltagande i Vietnamkriget och talade för politiska allianser mellan alla – oavsett hudfärg.
  • Mördades i Memphis i Tennessee den 4 april 1968. King hade rest till dit för att ge sitt stöd åt strejkande renhållningsarbetare, men sköts ihjäl på balkongen till sitt hotell med ett skott. Den förrymde fången James Earl Ray fälldes för mordet och dömdes till 99 års fängelse, men än i dag är konspirationsteorier om mordet i omlopp.

Källor: NE, National Cilvil Rights Museum med flera

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer