Skilldringarna av protesterna i Hongkong skilljer sig åt beroende på mediet och dess politiska intressen menar medieforskaren Alexa Robertsson. Foto: Catarina Harling/TT

Medieforskaren: “Svårt att bilda en uppfattning om vad kaotiska protester handlar om”

Uppdaterad
Publicerad

Miljontals människor är ute på gator och torg runt om i världen och skriker ut sitt missnöje mot regeringar och makthavare. Medieforskaren Alexa Robertson har tittat på hur olika medier skildrar dessa omfattande protester.
– Journalister bär ett avgörande ansvar i hur människor skapar sina verklighetsuppfattningar, säger hon.

– När man forskar om globala tv-kanaler är ägaren ofta en stat. Då kan det vara geopolitiska intressen som spelar roll i vilka protester man tycker är intressanta att rapportera om och hur de ska skildras, säger Alexa Robertson, professor vid Stockholms universitet inom medie- och kommunikationsvetenskap med särskilt fokus på globala tv-nyheter.

Till exempel har Alexa Robertsons i sin forskning kommit fram till att BBC World skildrat protesterna i Hongkong som ”för demokrati”, medan Kinas globala nyhetskanal kanal CGTN skildrar protesterna som ett ekonomiskt problem, med ansvarslösa unga upprorsmakare som gör det svårt för företag att sköta sina affärer.

– Dessa olika sätt att rapportera kan göra det svårt för oss medborgare att bilda en uppfattning om vad kaotiska protester handlar om, säger hon.

Journalistik om protester håller kulturminnen vid liv

I hennes analys har hon inte sett nyheter som en källa för information, utan en bärare av ideologi. Journalistiken, menar hon, är ett format av återkommande berättelser som håller kulturminnen och delade uppfattningar vid liv.

Utgångspunkten i hennes forskning är att journalister är bland de mest inflytelserika skaparna av samhälleliga verklighetsuppfattningar och att deras rapportering om världen kan hjälpa medborgare att förstå människor från andra kulturer – eller inte.

Ideologi som styrfält för rapporteringen

Alexa Robertsson förklarar att forskning visar att man i Sverige har intresserat sig för “the underdog” – man vill ge “den lilla människan” en röst. På en del andra håll i världen drivs man i stället av andra politiska intressen.

– Att ge ”den lilla människan” en röst är i högsta grad ett politisk ställningstagande, säger hon.

Hon har också studerat den ryska kanalen RT, tidigare känt som Russia Today, som flitigt rapporterar om protester i framförallt Europa och USA.

– RT rapporterar hellre om protester mot ekonomiska orättvisor och mot flyktingar än om rörelser som är för demokrati, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer