Länders intresse för upprustning inom undervattenskrigsföring har tydligt ökat under de senaste åren. Även om informationen om vad som hände i Östersjön är knapphändig, har sabotaget av Nord Stream-ledningarna aktualiserat frågan om länders sårbarhet för attacker mot infrastruktur på havsbotten.

– En mängd länder investerar inom området, både i teknik och forskning, säger Siemon Wezeman som forskar i militär upprustning på fredsforskningsinstitutet Sipri.

Sabotage likt det mot Nord Stream 1 och 2 är inga vanligt förekommande dåd, enligt experterna. Men det är något länder länge har förberett sig för så länge kablar och ledningar har dragits längs med havsbotten.

– Det finns ett ökat intresse för både övervakningssystem, men också möjligheten för exempelvis obemannade vattenfarkoster, säger Siemon Wezeman.

”Måste förbereda sig”

Det handlar till exempel om förprogrammerade, batteridrivna drönare som kan operera självständigt i havet i flera månader och därifrån skicka data. En teknik som till stor del har utvecklats av den industri som utvinner olja och gas till havs. Även krigföring kan bedrivas med hjälp av denna teknik och på senare år har utvecklingen av till exempel obemannade försvarssystem tagit större fart.

Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan som forskar på marina system, pekar på att länder står inför en omvandling av övervakningen till sjöss.

– Länder måste fortsatt förbereda sig för den här typen av attacker, säger han.

Tror du att det kommer öka i framtiden?

– Jag tror att det är något vi behöver vara beredda på och att det är något vi kommer se, men inte vardagligen.

På Kungliga Tekniska Högskolan arbetar forskare med att ta fram teknik för obemannade undervattensfarkoster. Se mer och hör Hans Liwång berätta i klippet ovan.