Holländska forskaren Bas Heijmans vid Leiden University Medical Center studerar tillsammans med kollegor vid Columbiauniversitetet i New York DNA från personer födda under andra världskrigets hungersnöd i Europa. Jämfört med andra generationer har forskarna funnit viktiga skillnader hos dessa personer.

-De är i genomsnitt något tyngre och risken för hjärtinfart verkar vara något förhöjd hos dem, säger Bas Heijmans till Rapport.

Enligt Heijmans forskning hade de nyblivna fostren genomgått en process som kallas epigenetik, något vid sidan av generna. Heijman kallar det DNA:s minne av miljöförändringar runt en person. I grova drag fastnar epigenetiska markörer utifrån, i form av till exempel kolgrupper, på en DNA-spiral. Kolgrupperna påverkar sedan andra cellers förmåga att läsa koden, stänger av eller sätter på DNA.

Opportunistisk natur

Denna process verkar motsäga Darwins teorier om det naturliga urvalet – att liv utvecklas genom en flera generationer lång mutation i genmassan. Djurförsök visar att epigeniska egenskaper kan ärvas redan efter en generation.

-Det kan vara så att naturen är så intelligent, rentav opportunistisk, att den tar alla tillfällen i akt att se till att individer blir mer anpassade till sin miljö. Epigenetik kan vara ett sätt. Den verkar kunna gå i arv till nästa generation, men då alltid i utspädd form, säger Bas Heijmas.

Men Heijmans och hans kollegor tycker inte alls att Darwin blivit passé. De vill gärna studera nästa generation för att se om några av egenskaperna förts vidare.