Den kinesiska pälshandlaren Xu Yuntong fokuserar just nu på de ekonomiska effekterna. Foto: Roland Verhoeven

Minkskräcken sprider sig i Europa – Kina och Ryssland spås kunna ta över

Uppdaterad
Publicerad

Coronasmittade minkar har tvingat in Danmark i pandemirapporteringens strålkastarljus, men fler och fler europeiska länder rapporterar in fall av smitta. Frågan är om skärpta regler driver pälsproduktionen till länder med sämre djurhållning.

När hundratals traktorer i helgen rullade in över Köpenhamns gator var det förstås en ovanlig syn, men orsaken till deltagarnas ilska var inte heller den någon vardagsmat. Danmark är världens största exportör av minkpäls men regeringsbeslutet att på grund av coronasmitta avliva alla minkar, minst 14 miljoner djur, kom som ett dråpslag.

– Vi kommer aldrig återhämta oss, säger danske minkfarmaren Bjarne Pedersen, till SVT:s Utrikesbyrån.

Coronapandemin

– Vi hitta något annat att göra och börja ett nytt liv. Jag har gråtit mycket.

Men beslutet har också fått långväga effekter. Kina står för lejonparten av importen från Danmark och där håller man danska pälsar högt. Pälshandlaren Xu Yuntong i staden Suning visar SVT:s korrespondent runt bland importerade pälsar.

– De flesta är från Danmark, de har kortare pälshår, förklarar han.

Fler europeiska utbrott

Danmark är inte ensamt. Nederländerna, Spanien och Sverige finns bland länderna som har sett coronasmitta bland minkar. Förra veckan kom nyheten att Frankrike har dödat minst 1 000 minkar, och i tisdags rapporterade Polen in sina första fall. Oron är att virusmutationer gör behandlingar mindre effektiva, men också att det blir omöjligt att stoppa viruset.

– Om viruset finns kvar, vare sig i människor eller djur, så finns det en risk att det sprider sig på nytt, säger Peter Sousa Hoejskov som jobbar med livsmedelssäkerhet och djursjukdomar på WHO, till SVT.

Kina vinnare?

Flera länder snabbar nu på processer för att helt stänga sina minkfarmar.  Frågan är om det innebär en minskning av världens minkar, eller om produktionen bara flyttar. Kina och Ryssland har pekats ut som möjliga vinnare, villiga att kliva in ta över när danska producenter lämnar.

Från danskt håll har det förts fram som ett problem att länder med sämre djurhållning än Danmark tar över, medan pälsindustrins kritiker säger att det inte är så stor skillnad. För kinesiska pälshandlaren Xu Yuntong, så är fokus i dag på de mer omedelbara effekterna.

– Ja, det blir färre varor, färre leverantörer. Det kommer att ge högre priser.

Titta på Utrikesbyrån som denna vecka djupdyker i minkkrisen, med utblick från Danmark och ända till Kina. Du han se avsnittet här på SVT Play, eller i SVT2 onsdag 21:45.

Turerna i minkskandalen

  • Det första coronafallet på en dansk minkfarm upptäcktes i juni i år och nu har smitta konstaterats på runt 284 gårdar.
  • En mutation av coronaviruset hittades bland smittade minkar under hösten och den muterade varianten hade även spridits till människor.
  • Ett muterat coronavirus skulle potentiellt kunna ge allvarliga konsekvenser för en kommande vaccinering för skydd mot covid-19 — i både Danmark och världen, enligt Statens serum institut.
  • Detta ledde till att den danska S-regeringen den 4 november meddelade att man fattat beslut om att landets alla minkar — såväl smittade som friska — skulle avlivas.
  • Den 8 november avslöjade tidningen Berlingske att det saknas laglig grund för att även avliva friska minkar eller minkbesättningar i konstaterade sjukdomsområden.
  • Den 7 november ska livsmedelsministern Mogens Jensen (S) ha fått reda på att beslutet var lagvidrigt, men först den 10 november fick landets minkuppfödare denna information.
  • En rapport har även visat att departement och myndigheter vetat om tidigare än så att beslutet saknade laglig grund.
  • Den 18 november avgick livsmedelsministern Mogens Jensen (S). Jensen var även minister för jämställdhet, fiske och nordiskt samarbete.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet