I den här numera övergiva lagerbyggnaden i Kravica dödades över 1.000 civila bosniska muslimer sommaren 1995. Foto: TT

Misstänkta för massakern i Srebrenica gripna

Uppdaterad
Publicerad

Serbisk polis har gripit sju män misstänkta för massmord på över 1.000 civila i samband med Srebrenicamassakern 1995.

Enligt serbisk polis misstänks de gripna ha deltagit i slakten på över 1.000 muslimer i en lagerbyggnad i byn Kravica nära Srebrenica den 13 juli 1995. Dagens gripanden är Serbiens första försök att döma de personer som var med och utförde massakern.

Den franska tidningen Le Figaro uppger att de sju männen ingick i den specialstyrka inom den Bosnienserbiska polisen, som pekats ut som ansvariga för Kravicamassakern.

En av de gripna är en 57-årig man som pekas ut som befälhavare för specialstyrkan. Han ska efter kriget haft en karriär som affärsman i Serbien.

Massakern i Srebrenica är Europas värsta slakt på civila sedan andra världskriget. Sammanlagt dödades mer än 8.000 bosniska muslimer i den bosniska enklaven under några blodiga dagar i juli 1995.

– Det är viktigt att påpeka att detta är första gången åklagare arbetar med ett fall rörande massmord av civila och krigsfångar, säger den serbiske chefsåklagaren Bruno Vekaric till nyhetsbyrån AP.

Göra upp med historien

Tidigare har Serbien åtalat ett antal personer som fört bort fångar från Srebrenica, som sedan dödades. De nu gripna ska dock haft en mer aktiv roll i folkmordet.

2011 greps hjärnan bakom massakern, den forne Bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic, som skickades till den internationella brottsmålsdomstolen i Haag i Nederländerna.

Polisens gripandena har skett inom ramen för ett samarbete mellan åklagare i Bosnien och Serbien, som verkar med stöd från FN:s krigsförbrytartribunal.

Vekaric säger att gripandena är ett viktigt steg för att Serbien ska kunna göra upp med sin historia.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.