• Viktigt meddelande:

    Till allmänheten i Lekeberg i Örebro län: Det kommunala dricksvattnet i Fjugesta, Gropen och Kvistbro kan vara förorenat och bör kokas före förtäring. För mer information lyssna på P4 Sveriges Radio eller gå in på Lekebergs kommuns hemsida. Läs mer

Analys: Misstron mellan Iran och USA ett hinder

Publicerad

ANALYS · Kärnenergiavtalet 2015 och lyftandet av internationella sanktioner var ett genombrott som skulle bryta Irans isolering och få ekonomin att lyfta. Men det har inte hänt och de konservativa vill nu få stopp på öppningen mot väst.

Eva Elmsäter, utrikeskommentator

Eva Elmsäter

Utrikesreporter

De konservativa med presidentkandidat Ebrahim Raisi i spetsen anklagar sittande presidenten Hassan Rohani för att avtalet och avspänningen med väst inte gett Iran någonting. De mest hårdföra kritikerna menar att Rouhani säljer ut landet till USA.

Misstro på två håll

Men avtalet är impopulärt också bland konservativa i USA. Och så länge USA inte helhjärtat stödjer det och släpper sina egna sanktioner mot Iran så vågar många andra länder inte investera.

Banker som handlar i dollar kan inte hjälpa företag som vill gå in på den iranska marknaden. Och utan investeringar ingen tillväxt och inga nya jobb. Besvikelsen i Iran över uteblivna fördelar från avtalet är märkbar och det minskar stödet för Hassan Rohani.

Obamas verk

Det var president Barack Obama som drev igenom kärnenergiavtalet som han hoppades skulle minska risken att Iran utvecklades till en kärnvapenmakt. Iran begränsar sitt kärnprogram i utbyte mot lyftandet av sanktioner. Avtalet mellan Iran och sex andra länder välkomnades av omvärlden, som ett steg mot ökad avspänning i området.

Donald Trump däremot var emot avtalet och ville riva upp det. Trump är misstrogen mot Iran och det är han inte ensam om i USA. Vid en undersökning för några år sedan var bara 5 procent av amerikanerna positiva till Iran medan 87 procent var negativa.

Gisslandramat spökar

Iran och USA har mycket historiskt bagage som stör relationerna. För amerikanerna är det framförallt gisslandramat vid amerikanska ambassaden i Teheran 1979.

Ambassaden stormades och 52 diplomater hölls fångna där i 444 dagar. Det var något som starkt upprörde den amerikanska allmänheten. Gisslan släpptes fri efter en överenskommelse 1981. Men det finns fortfarande inga diplomatiska relationer mellan USA och Iran.

CIA-kupp i Iran

För Iran har USA länge varit “den stora satan”. Det finns fortfarande de som minns att det var en CIA-ledd kupp som störtade den reformvänliga premiärministern Mossadeq 1953.

Mossadeq ville nationalisera oljeindustrin i Iran. USA gav sen sitt stöd till shahen av Iran under flera årtionden. Under den här perioden var USA och Iran nära allierade.

Från vän till fiende

Shahens regim blev alltmer auktoritär och protester tvingade honom att avgå 1979. Ayatollah Khomeini och mullorna tog makten i den så kallade islamiska revolutionen 1979. Sedan dess har förhållandet mellan USA och Iran varit fientligt.

Prästerskapet har behållit makten i landet. Även om medborgarna får välja president så är det personer som godkänts av prästerskapet. Och presidenten står under den högsta ledaren ayatollah Khamenei i makthierarkin.

Närmande till väst

Presidenten har trots det en hel del att säga till om och det var den sittande presidenten Hassan Rohani som drev igenom kärnenergiavtalet 2015, med den högsta ledarens välsignelse.

Det var början på ett töväder i förhållandet till väst. Det hotas nu av konservativa krafter i Iran och USA. Hökarna i Iran välkomnar Donald Trump som president, det ger dem argument mot en fortsatt avspänning.

USA kluvet

Donald Trump har trots tidigare uttalanden emot Iranavtalet tagit steg som tyder på att han accepterar det. Administrationen har nyligen beslutat att inte tillämpa gällande amerikanska sanktioner mot Iran, tills vidare. Samtidigt inför de nya sanktioner mot iranska tjänstemän.

Iranierna kan bara konstatera att den gamla amerikanska misstron finns kvar. Och Donald Trumps utrikespolitiska prioriteringar är tydliga när det gäller hans första utlandsresa som president. Första stoppet är Saudiarabien, Irans främsta rival i regionen. Den amerikanska vänskapen med Saudiarabien är inget nytt, men Trumps resplan skapar trots det irritation i Teheran.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.