Klipp från rysk tv.

Mörk bild av Sverige i utländska medier

Publicerad

Händelserna i Rinkeby har väckt stort intresse i många länder, särskilt efter Donald Trumps antydningar om ett terrorläge i Sverige. I Polen och Ryssland sprids en mörk bild. I statlig tv i Ungern talas om ”krigsliknande förhållanden i Sverige”.

I den statliga Putintrogna tv-kanalen Rossija-RTR sändes ett inslag igår kväll om upploppen i Rinkeby med introduktionen:

” I detta nu brinner bilar och hörs skottlossning i Stockholms förorter. I snart ett dygn har polisen försökt att ta kontroll över det kända invandrargettot Rinkeby. Här är 90 procent av invånarna av afrikansk eller asiatisk härkomst. I går natt inleddes här oroligheter och upplopp. Polisen tvingades använda verkanseld. Det hela började med att polisen försökte gripa en misstänkt brottsling. Myndigheterna fruktar att upploppen ska sprida sig till hela huvudstaden.”

Reportern Michail Antonov beskriver situationen så här:

” De som är mellan 15 och 25 år och kommer till Sverige blir väl omhändertagna, de får mat, läkarvård, kläder, socialbidrag och tak över huvudet. Men de får inget vettigt att syssla med och saknar motivation att lära sig svenska.”

Trumps profetia

I några polska medier, som veckotidningen Wprost, antyder man att president Trumps ord om Sverige från talet i Florida i lördags, blev en profetia som uppfyllts när oroligheterna i Rinkeby bröt ut.

I huvudnyheterna i den polska regeringstrogna tv-stationen, TVP, säger terrorexperten Wojciech Szewko att den svenska staten inte längre kan garantera säkerheten i ”de 55-60 no-go-zoner som finns”. Han konstaterar att Sverige och Tyskland tagit emot massor av flyktingar och också fått problem som ”man inte kunnat föreställa sig”.

Flyktingproblem

TVP använde ett uttalande i det polska parlamentet av partiledaren för regeringspartiet Lag och Rättvisa, Jaroslaw Kaczynski, från september 2015. Han kommenterade då flyktingströmmarna i Europa och hänvisade till Sverige och de problem som uppstått:

”Först ökar antalet invandrare våldsamt. Sedan följer de inte våra lagar och sedvänjor. Den som säger att det inte är sant kan se sig om i Europa. Se bara på Sverige. I 54 områden gäller sharialagar och staten har ingen kontroll.”

I inslaget finns kommentaren från den svenska ambassaden att det är svenska lag som gäller i Sverige.

Reportern ger en egen slutsats:

”Idag vet vi vilka som hade rätt. Idag finns en konflikt i Europa mellan det politiskt korrekta och förnuftet. Ibland segrar förnuftet, som i Polens fall.Förnuftets röster hörs allt oftare i de länder som gått en annan väg än Polen i frågan om invandring, alltså i Tyskland, Frankrike och t.o.m. i Sverige. ”

I inslaget i TVP:s nyhetsprogram Wiadomosci intervjuas även en statsvetaren Andrzej Gil från det katolska universitetet i Lublin om händelserna i Rinkeby. Han säger att man i Europa pendlar mellan klarsynthet och politisk korrekthet. Ibland vinner klarsyntheten, som i Polen, anser han.

I franska medier har Rinkebyupploppen inte tagit något större utrymme, inte heller bland opinionsbildare i Belgien eller Nederländerna.

Farligt i Sverige?

I den tyska dagstidningen, FAZ, finns en utförlig artikel om Rinkeby under rubriken ” Hur farligt är det egentligen i Sverige?”. Där intervjuas Bernd Parusel, expert på det svenska migrationsverket som anser att det finns problemområden som i Malmö men att de inte har med den senaste årens flyktingmottagande att göra. Han anser att Sverige klarar integrationen bra och lyckas genomföra integration snabbare än i Tyskland som har ett mer komplicerat politiskt system.

Migranter sedan lång tid

I dagstidningen, Süddeutsche Zeitung, kopplar man inte ihop händelserna i Rinkeby med flyktingmottagandet. SZ.de  beskriver invånarna i Rinkeby som migranter som bor i Sverige sedan lång tid tillbaka eller som är födda av invandrare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer