Murens fall påverkar oss än

Publicerad

Den 9 november 1989 hölls en presskonferens i Östberlin där en grå regeringstalesman plötsligt snubblade på orden. Journalisterna var tvungna att fråga igen: Var det så att östtyskarna med ens skulle kunna resa fritt? Ja, blev svaret.

Några timmar senare strömmade jublande östberlinare genom den ökända Berlinmurens öppningar till väst. De som inte firade på Västberlins gator gav sig på muren med hackor och spett.

Murens fall fick en avgörande betydelse för enskilda människor, för hela folk och för dagens värld.

Dess historia inleddes den 13 augusti 1961 när östtysk militär, polis och tvångsinkallad handräckning utan förvarning började lägga betongkloss på betongskloss tvärsöver gator där människor promenerat förhållandevis fritt mellan öst och väst. Redan denna första dag krävdes liv när förtvivlade människor försökte fly till väst över den ”den antifascistiska skyddsmuren”. Det skulle bli många fler offer under de 28 år som muren fanns.

Riv muren!
”Herr Gorbatjov, riv ner denna mur!”, röt USA:s president Ronald Reagan 1987. Den dåvarande sovjetledaren tvekade, men Berlinmuren bar själv fröet till sin egen undergång.

De östtyska ledarna försökte med hjälp av muren hålla kvar sitt folk i ett slags fruset stalinistiskt 1950-tal. 1989 gick det inte längre; inte med en socialistekonomi på fallrepet, ett gubbvälde utan andra visioner än fortsatt förtryck och en allmän upplösning inom östblocket.

När Ungern öppnade gränsen mot väst i september samma år svämmade det över.

Tiotusentals östtyskar ”röstade med fötterna”, tog tåget eller bilen mot grannländerna och trängde in på de västtyska ambassaderna. De allra flesta fick fortsätta till väst.

En mäktig storm
De som blev kvar började demonstrera. Snart drog en mäktig proteststorm med sig stad som by över hela det socialistiska lyckoriket.

Att öppna muren var den östtyska ledarklickens sista desperata försök att ”rädda socialismen”. Det räckte inte med att man några veckor tidigare hade störtat de åldriga ledarna.

Lite drygt ett år senare fanns inte landet DDR (Östtyskland) längre, och de övriga sovetiska satellitstaterna genomgick motsvarande mer eller mindre våldsamma omvälvningar. Sovjetsystemet rämnade, och juldagen 1991 halades Sovjetunionens flagga för sista gången från Kreml i Moskva.

Det kalla kriget tog slut. Men någon fred blev det inte i Europa. Bara några år senare inleddes en blodig konflikt på Balkan vars bakgrund kunde sökas direkt i murens och östblockets fall.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer