Pino Pelosi var som tagen ur en av Pier Paolo Pasolinis romaner och tidiga filmer. En ung kille från Roms förorter som levde vind för våg och försörjde sig på småstötar och prostitution.
Han brukade hänga med sina kompisar på piazzan framför Roms centralstation på kvällarna. Där stod de under träden vid Bar Gambrinus den 1 november 1975, när en silvergrå Alfa Romeo GT 2000 bromsade in framför dem.
Förmodligen kände de igen mannen bakom ratten. Pasolini hade ett mycket karaktäristiskt utseende:
– Han såg ut som en vacker grekisk bronsstaty som hade skadats när den ramlade av en lastbil på motorvägen, var konsthistorikern Federico Zeris träffande beskrivning.
Pier Paolo Pasolini (1922-1975) var en framträdande kulturpersonlighet. Han var författare, regissör och samhällsdebattör, geniförklarad av många, avskydd av andra. 1975 arbetade han på den skandalomsusade filmen ”Sodoms 120 dagar”, som släpptes först efter hans död. Han skrev också på romanen Petrolio, där han enligt uppgift skulle göra avslöjanden om mordet på den italienska oljemagnaten Enrico Mattei.
Men den ödesdigra novemberkvällen 1975, letade Pasolini efter en prostituerad. Pelosi gick med på sex mot betalning. De åkte mot havet, men stannade först till på Al Biondo Tevere vid Viale Ostiense. Restaurangen var på den tiden ett stamlokus för Roms intellektuella. Värden och hans fru var de sista som såg Pasolini i livet.
Restaurangen finns kvar, liksom stolen som Pasolini satt på. Om ni frågar, visar ägarparet fram den och berättar vad de minns. Pelosi åt både pasta och varmrätt, Pasolini bara frukt. Han betalade och de gick ut i den mörka höstkvällen. Pasolini körde vidare mot Idroscalo i Ostia, en ruffig del av Roms kuststad.
17-åring greps i sportbil
Exakt vad som hände sedan, är oklart. Men klockan 01.30 den 2 november grep polisen en 17-åring som körde en stålgrå sportbil fort som en dåre mot enkelriktat längs Ostias strandväg. Han fördes till ungdomsfängelset i Casal del Marmo och erkände där mordet på Pier Paolo Pasolini.
Orsaken var att Pasolini försökte tvinga honom till sexuella prestationer han inte vill utföra. Pelosi sade att han slog Pasolini i huvudet med ett tillhygge och körde över honom med bilen av misstag när han flydde. På ett pressfoto från mordplatsen dagen efter, ser man Pelosi med sitt mörka burriga hår i utsvängda tajta jeans och rutig kort jacka. Det är en ögonblicksbild, men både han och poliserna ser märkligt oberörda ut.
Pelosi dömdes av en ungdomsdomstol till närmare 10 års fängelse. Ändå trodde rätten inte på hans berättelse och skrev i domen:
”Domstolen anser att det på ett överväldigande sätt framgår av rättegångsakterna att Pelosi inte var ensam under natten på Idroscalo”. Det verkade omöjligt att den spensliga 17-åringen ensam skulle ha kunnat misshandla och döda så brutalt. Men Högsta Domstolen bekräftade domen 1979.
Pelosi avtjänade sitt straff, medan komplotteorierna härjade utanför fängelset. Den kända journalisten och författaren Oriana Fallaci var en av dem som grävde i fallet och skrev artiklar om eventuella medbrottslingar. Andra misstänkte att mordet var ett beställningsverk med politiska motiv. 1970-talets Italien kokade av ideologiskt hat och av inhemsk höger- och vänsterterrorism. Pasolinis var marxist. Hans homosexualitet var oacceptabel för stora delar av den tidens italienska, katolska borgerskap. Pasolini var framträdande och provocerande i samhällsdebatten.
– Han ville verkligen sticka kniven i just de konservativa och upplysningsfientliga kretsarna. Han gjorde det medvetet, hänsynslöst och utopistiskt, eftersom han ville förändra, säger Roberto Chiesi på Archivio Pasolini i en intervju.
Pasolini åtalades gång på gång för allt från osedlighet, till väpnat rån (på fantasifulla grunder) och smädande av religionen. Hans filmer nagelfors av censuren och förbjöds för minderåriga. Filmen Il Decameron anmäldes 80 gånger för brott mot den allmänna moralen. Det ledde bland annat till att 12 miljoner italienare gick man ur huse för att se den på bio.
Rån, bilstölder och knarklangning
1983 släpptes Pino Pelosi ur fängelset, men det dröjde inte länge förrän han åkte in igen. Han fortsatte på den kriminella banan med inbrott, rån, bilstölder och knarklangning. Pelosi försvann från spalterna, men dök upp igen med dunder och brak 2005, 30 år efter mordet.
– Jag är oskyldig. Pasolini mördades av män som dök upp på platsen den kvällen. Den ene höll mig och de andra två misshandlare Pasolini till döds. Jag kunde ingenting göra, sade Pelosi i en TV-intervju.
Hans uttalanden ledde till att åklagaren öppnade en ny utredning. Men när det kom fram att Pelosi hade fått betalt för att medverka i programmet, lades utredningen ner.
Ändå kom det fram uppgifter som inte verkade helt tagna ur luften. Två bröder med anknytning till både den organiserad brottslighet och extremhögern och som tidigare hade hotat Pasolini, hade setts i Ostia på mordkvällen. Pelosi sade att gärningsmännen hade talat sicilianska och bröderna i fråga kom från Sicilien.
Men varför hade han hållit inne med sanningen så länge? Männen hade hotat att göra hans familj illa. Därför hade han väntat tills både föräldrarna och de utpekade gärningsmännen var döda.
Pino Pelosi blåste upp en ny storm som lade sig ganska fort. Mordet på Pasolini är dock ett sådant brott som ständigt hålls vid liv i Italien. Det verkar för grymt för att ha en enkel förklaring. Men Pier Paolo Pasolinis kusin Nico Naldini, även han författare och homosexuell, skriver i sin bok ”Breve vita di Pasolini” (Pasolinis korta liv) att dragningen till unga kriminella killar som Pelosi fick Pasolini att förlora omdömet och känslan av fara. Enligt Naldini är komplotteorierna rena fantasier. Mordet hade med sex att göra, sex som spårade ur. Pasolini levde farligt och utsatte sig medvetet för risker.
I och med Pino Pelosis död, borde sista ordet om Pier Paolo Pasolinis tragiska död vara sagt. Men Pelosi hade en vän han lärde känna i ungdomsfängelset. Han heter Giuseppe Mastini och är känd i Italien som ”Johnny Lo Zingaro”. Var det i själva verket han som åt middag med Pasolini på Al Biondo Tevere på mordkvällen 1975? Restaurangägarens beskrivning stämmer bättre in på honom än på Pelosi.
Mastini avtjänar ett livstidsstraff för olika allvarliga brott, men avvek under en permission den 30 juni i år och är fortfarande på fri fot.
– Det finns en person som fortfarande lever och som kanske vet vad som verkligen hände den där kvällen. Den personen är Johnny Lo Zingaro”, säger familjen Pasolinis advokat, Nino Marazzita.