Neth sydde kläder åt H&M – fick sparken när hon ville starta fackförening

Långa arbetsdagar, låga löner och osäkra korttidskontrakt. Det är vardagen för många textilarbetare i Kambodja. SVT har mött Neth som fick sparken från sitt arbete som sömmerska när hon och några kollegor försökte bilda en fackförening. Fabriken som sparkade henne levererar huvuddelen av sina kläder till svenska H&M.

Textilindustrin – med över 700 000 arbetare – är avgörande för Kambodjas snabba ekonomiska tillväxt och omsätter årligen över 50 miljarder kronor. Men den ekonomiska tillväxten har ett högt pris: låga löner, osäkra arbetsförhållanden och svaga fackföreningar.

Arbetare som försöker protestera mot de usla arbetsvillkoren straffas ofta hårt.

”Gjorde aldrig något fel”

En av dem är sömmerskan Neth. Hon är van vid att bli hunsad, beordrad och tillrättavisad av sina manliga chefer i det Hongkong-registrerade företaget Easttex. Hon svarar först undvikande och misstänksamt på mina frågor. Men sedan forsar plötsligt orden ur hennes mun, kinderna rodnar och stora tårar väller upp i hennes ögon:

– Jag är så upprörd eftersom jag aldrig gjort något fel, jobbat övertid även när jag varit sjuk. När produktionen legat nere för att symaskinerna gått sönder har jag tagit kortare lunchraster för komma i kapp. Så varför sparkade fabriken mig?

”Chefen tvingar en jobba övertid”

Vi möter Neth i det rum helt utan möbler på femton kvadrat som hon delar med två andra sömmerskor. I den lilla köksvrån står en säck med ris bredvid plåtdunkar med matolja och några buckliga kastruller. Klordoften från toaletten intill är kväljande i den fuktiga värmen. Madrasserna kvinnorna sover på står uppställda mot väggen. 

Huset vi sitter i är slitet och har ett 20-tal liknande rum på varje etage i det fem våningar höga huset som ligger bredvid fabriken de jobbar på. Alla i huset är sömmerskor. 

Neth och hennes kollegor beslutade sig för att starta en egen fackförening efter att de fått för lite ersättning för all den övertid de arbetat. I Kambodja är varje intjänad krona livsviktig.

– Fabriken har ju ett eget fack, men de gör som fabriken säger. Det är inte så lätt att sy hundra skjortor på en timme när du redan jobbat åtta timmar och chefen tvingar dig att jobba tre till. Jag är så upprörd över den där fabriken, säger hon.

Får korttidskontrakt

Större delen av Neths lön på strax under 2 000 kronor i månaden går till hennes två barn och föräldrar i en liten by norr om Phnom Penh. Lönen betalar familjens uppehälle och barnens skolgång, så Neths plötsliga avsked äventyrar hela hennes familjs liv.

De allra flesta av Kambodjas över 700 000 textilarbetare, nästan alla kvinnor, är anställda på korttidskontrakt. Enligt lagen ska visserligen sömmerskor som arbetat två år få fast anställning med betald ledighet och sjukfrånvaro. Men när tvåårsgränsen börjar närma sig förlängs sällan kontrakten, så för de flesta sömmerskor är lagen i praktiken tandlös. 

Det ger arbetsgivaren ett oöverstigligt övertag. Om någon protesterar mot de hårda produktionsmålen, blir sjuk eller gravid förnyas inte kontraktet. 

”Sa att vi inte kunde vinna”

Svenska H&M är den största köparen av kläder sydda i Kambodjas textilindustri. H&M medger att en tredjedel av anställda som arbetar i fabriker som företaget köper av har korttidskontrakt.

Men enligt rapporten ”A short time solution” från den svenska organisationen Fair action är omkring 80 procent av textilarbetarna i Kambodja anställda på korttidskontrakt på mellan några månader upp till ett halvår.

En fast anställd kan inte avskedas hur som helst, utan måste få besked om avsked i god tid och ska också ha en hygglig ersättning om hon sägs upp.

Korttidsanställda får däremot gå på dagen utan någon som helst ersättning. Därför håller sömmerskorna ofta tyst när deras chefer kräver att de ska arbeta övertid fast de är dödströtta eller sjuka. 

När Neth och hennes kamrater bildat ett fack för att få försöka rätta till missförhållandena reagerade cheferna med överlägset förakt.

– De sa att de är stora och vi är små människor, att vi inte kunde vinna över dem eftersom de sitter på pengarna, säger Neth.

Uppmanades hålla tyst

Enligt organisationen Fair action har företagen och den kambodjanska regeringen huvudansvaret för de dåliga arbetsförhållandena. Men också uppköpare som H&M har, skriver Fair action, ett ansvar. 

– H&M gjorde ibland kontrollbesök. Inför besöken gav de kinesiska cheferna stränga order om att vi inte fick säga något negativt om företaget, säger Neth.

Hon berättar också att de tog kontakt med H&M när hon och hennes kamrater sparkades. 

– H&M lovade att hjälpa oss. Men vi hörde aldrig något från dem, säger Neth.

I Aktuellt säger Cecilia Tiblad Berntsson, hållbarhetschef för sociala frågor på H&M, att Neth blev sparkad på grund av arbetsbrist och inte på grund av sin vilja att engagera sig fackligt.

– Hennes kontrakt förlängdes inte på grund av arbetsbrist, precis som flera andra arbetare.

SVT Nyheter har också förgäves sökt Easttex via mejl och telefon för en kommentar. 

I dag arbetar Neth på mindre företag. De stora företagen, säger Neth, har svartlistat henne. Enligt Neth informerar de varandra om arbetare som bedöms vara uppstudsiga. Nu är hon daglönare och tjänar tio dollar, omkring 90 kronor, om dagen.

– Att hon skulle ha svartlistats från andra företag är inget vi känner till. Hon har ju ett jobb i dag, säger Cecilia Tiblad Berntsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer