Att använda droger har varit straffbart i Norge i 50 år men nu ska lagen ändras, med inspiration från Portugal. Foto: TT

Norge förändrar narkotikapolitik – går efter portugisisk modell

Uppdaterad
Publicerad

Norge är på väg att radikalt förändra sin narkotikapolitik. De som använder droger ska inte längre straffas, utan erbjudas hjälp enligt portugisisk modell.

– Samhället ska inte straffa sjuka människor. Det är ett grundläggande fel, säger Norges hälsominister Bent Høie som ska driva igenom lagändringarna.

Att använda droger har varit straffbart i Norge i 50 år. Den som åker fast får oftast böter. Men nu blåser förändringens vindar inom den norska narkotikapolitiken. Ansvaret för drogproblematik ska flyttas från rättsväsendet till sjukvården och vila på en vetenskaplig grund.

– Att straffa de som använder droger har väldigt liten effekt, eller ingen effekt alls, säger Bent Høie när SVT Nyheter möter honom på hälso- och sjukvårdsdepartementet i centrala Oslo.

– Det många däremot behöver är hjälp, och därför ska vi ge dem det istället.

Hör hälsominister Bent Høie berätta varför Norge håller på att förändra sin narkotikapolitik i klippet ovan. Foto: Emil Larsson/SVT

Portugisisk modell

Inspirationen till den nya lagen kommer från Portugal, som slutade straffa droganvändare år 2001. Där är droger fortfarande olagliga, liksom langning och smuggling.

Men de som använder droger eller har på sig små mängder narkotika för eget bruk begår inte något brott och kan därför mötas med andra åtgärder. Till exempel ett obligatoriskt samtal med en så kallad “avrådningsnämnd” där en advokat, läkare och socialarbetare ingår. Modellen har visat sig mycket framgångsrik.

– Om någon har problem med sin droganvändning upptäcks detta ofta under samtalet, säger Bent Høie som ser förändringen av narkotikapolitiken främst som ett sätt att tidigare kunna fånga upp de som behöver hjälp och stöd.

Majoritet står bakom

En majoritet av partierna i Stortinget står bakom förändringen av den norska narkotikapolitiken som är tänkt att införas inom tre år.

Kenneth Arctander, arbetar med intresseorganisationen RIO, för människor med drogproblem. Foto: Emil Larsson/SVT

Kenneth Arctander är talesperson för RIO, en förening för människor med drogproblem, och ingår i den panel med bland annat läkare, forskare, jurister och poliser som ska ta fram det nya lagförslaget. Han tror att det kommer få stor betydelse.

– Särskilt den del som handlar om stigmatisering. Att inte längre finnas i straffregistret, vilket följer dig hela livet och kan påverka framtida yrkesval, det kommer betyda väldigt mycket. Jag hoppas också att människor med drogproblem kommer bli mer accepterade i samhället, Kenneth Arctander.

Fremskrittspartiet skeptiska

Men omgörningen har också väckt kritik. Fremskrittspartiet, som inte står bakom uppgörelsen, menar att det finns risk att droganvändning avdramatiseras och uppfattas som ofarlig.

Norsk narkotikapolisförening är oroliga för att droganvändandet kommer öka, särskilt bland unga.

– Den forskning som finns tyder inte på det. För mig är det viktigt att föra en kunskapsbaserad narkotikapolitik, säger hälsominister Bent Høie.

– Droger kommer fortfarande vara förbjudna, liksom att använda dem. Det är viktigt att betona.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.