Det är skarpt läge när Folk och försvars årliga rikskonferens i år genomförs i Sälen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen i Europa sedan andra världskriget. Det har i grunden påverkat Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, och det påverkar naturligtvis starkt en konferens som Folk och försvar.
Turkiet bromsar
Kriget i Ukraina och de säkerhetspolitiska konsekvenserna av kriget är det dominerande temat för konferensen. Mycket handlar om Sveriges och Finlands Nato-ansökan, där Turkiet bromsar ett fullvärdigt medlemskap.
Både statsminister Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg anser att Sverige och Finland uppfyller samarbetsavtalet med Turkiet. Hittills har den turkiska regeringen dock inte gett klartecken. Ulf Kristersson verkar heller inte beredd att gå längre än vad Sverige hittills gjort för att få ett ja av Turkiet. Det finns saker som Turkiet vill ha, men som Sverige varken kan eller vill göra, menar han.
När ett turkiskt godkännande kan komma är alltså högst oklart. En del bedömare tror att det kan bli möjligt först efter valet i Turkiet, som hålls i vår eller i sommar.
Sveriges 200 år av alliansfrihet slut
Oavsett vad kan både Sverige och Finland räkna med Natos skydd i händelse av en konflikt, enligt Natos generalsekreterare. Jens Stoltenberg betonade idag att Nato kommer att agera om länderna utsätts för hot eller angrepp.
Och i Sverige pågår nu förberedelserna för inträdet i Nato. I och med Nato-medlemskapet sätts punkt för 200 år av alliansfrihet. Nu ska Sverige inordna sig i en försvarsallians där man visserligen kan räkna med stöd i händelse av ett angrepp, men där man också förbinder sig att hjälpa andra länder. Ett paradigmskifte i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Statsminister Ulf Kristersson gav i Sälen tre konkreta exempel på vad Sverige är berett att göra som Nato-medlem: Delta i Natos missilförsvar, att svenskt flyg ska ingå i incidentberedskapen i luftrummet över Estland, Lettland och Litauen och att svenska markstridsförband ska vara beredda att försvara de baltiska länderna i händelse av angrepp.
Flera tvistefrågor kvarstår
Samtidigt är det intressant att notera att den blocköverskridande enigheten i Nato-frågan tycks bestå. Trots regeringsskiftet syns inga sprickor i enigheten. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson betonade på söndagen vikten av att föra Sverige in i Nato. För svensk del är det naturligtvis viktigt att det finns en bred nationell enighet i en fråga av så central betydelse som ett Nato-medlemskap. Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot.
Men det finns andra delar av försvarspolitiken där det lär bli debatt framöver. Partierna är överens om att öka försvarsanslagen till 2 procent av BNP, men inte hur snabbt detta ska ske. Finansieringen är en annan tvistefråga. Där vill Socialdemokraterna ha en särskild beredskapsskatt för att finansiera delar av upprustningen, något den nya regeringen säger nej till.
En annan fråga är de militära stödpaketen till Ukraina. När försvarsminister Pål Jonson (M) håller tal på måndagen väntas han argumentera starkt för ett omfattande fortsatt militärt stöd till Ukraina och regeringen bedöms inom kort fatta beslut om nya leveranser.