Specialistläkaren i psykiatri Päivi Pohjavaara har undersökt 169 patienter med ångestsyndrom som behandlats med nervblockad i 4,5 år för sin avhandling som granskades vid Uleåborgs universitet i Finland i fredags.

-De flesta, det vill säga omkring 80 procent, av patienterna hade åtminstone en viss nytta av blockaden. En del hade stor hjälp av ingreppet, säger Pohjavaara.

Blockaden görs genom en titthålsoperation under narkos. Man placerar metallklämmor i vissa nervknippen i det sympatiska nervsystemet. Beroende på om patienten lider av handsvett eller rodnad placeras klämmorna på olika ställen.

Svårt söka hjälp

Pohjavaara säger att det ofta kan kännas nästan övermäktigt för människor som skyr sociala situationer att söka hjälp.

-Bara fem procent av alla vågar sig någonsin till en läkarmottagning.

Dessutom får de som vänder sig till läkare inte alltid hjälp. Sociala rädslor förringas ofta och viftas bort.

Social skräck

Social fobi är ett ångestsyndrom där den drabbade till exempel tycker det är obehagligt att hålla ett festtal, äta lunch i matsalen på arbetsplatsen eller handla i närbutiken. Det kan också vara svårt att klara vanligt umgänge med andra människor.

”Kaffekoppsneurotikern” är rädd och ångestfylld, rodnar och hjärtat bultar hårt. Händerna svettas och darrar. De svåraste fallen isolerar sig i hemmet. De umgås med få människor, bara sådana som de känner sig trygga med.

Svårare för män

Enligt Pohjavaara lider en av tio av social fobi i någon utsträckning. Besvären är vanligare bland kvinnor – men ofta svårare hos män.

-I vårt samhälle bemöts en blyg man sämre. En flicka som rodnar kan i vissa lägen anses vara förtjusande blyg medan det inte är accepterat hos männen.

Ångesten bryter ofta ut när det är dags att stiga ut i det sociala livet, till exempel vid skolstart eller militärtjänst.

Kaffekoppsneurosen är i viss mån en ärftlig störning. Den kan också utvecklas om barnet tvingas växa upp under ogynnsamma och otrygga förhållanden. Barn i exempelvis alkoholistfamiljer är ständigt rädda för hur en alkoholiserad familjemedlem ska bete sig, och då går det sympatiska nervsystemet på övervarv.

I en utvärdering nyligen vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet kom man fram till att social fobi också kan botas med självhjälpsprogram på internet.

TT