– En viss andel av de här återhämtningspengarna ska gå till att ge en skjuts för digitaliseringen i Europa. Digitalisering är ett område där man kan se till att de äldre har en trygg och bra vardag samtidigt som man kan underlätta för personalen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Just digitalisering kan ju också betyda färre anställda?

– Vi kommer behöva fler anställda i äldreomsorgen under de kommande åren eftersom vi har stora kullar som nu kommer upp i den åldern. Men däremot kan det ju bli så att man kanske har tid att dricka en kopp kaffe och titta på fotot av det nya barnbarnet snarare än att göra något annat, säger hon.

Coronaåterhämtningsfonden består till hälften av lån och hälften bidrag. Sverige kommer bara söka bidragsdelen som innebär 30-40 miljarder kronor fram till 2023. Fonden är uppbyggd med lån som medlemsländerna tagit tillsammans i EU:s namn med låga räntor och lång återbetalningstid. Sveriges andel av lånet uppskattades i juli till 190 miljarder kronor av statsminister Stefan Löfven (S).

Svenska regeringen ska snart lämna in sin återhämtningsplan till EU-kommissionen. Förutom digitalisering av äldreomsorgen vill regeringen också satsa på bland annat utbyggt bredband, fler utbildningsplatser på högskolorna och på att ställa om industrin till mer klimatvänlig produktion.

Före sommaren, då första utbetalningen sker, ska EU-länderna godkänna varandras planer. Detta skiljer den här fonden från andra EU-fonder där det är EU-kommissionen som godkänner utbetalningar. 

Riskerar förfarandet leda till gnabb och osämja mellan medlemsländerna när man granskar varandras planer?

-Det är viktigt att göra det med respekt för varandra. Att vi är olika länder och måste såklart ha respekt för den demokratiska processen i varje land, säger Andersson (S).