Uppskattningen av hur många som dödades är gjord den 5 juni 1989, bara ett dygn efter massakern. Siffran ligger långt över andra bedömningar som gjorts.
”Minst 10.000 civila uppskattas vara döda”, skriver den dåvarande brittiska ambassadören Alan Donald i telegrammet.
Han nämner fruktansvärda detaljer om våldet som inleddes natten till den 4 juni, när militären gick in för att slå ned studentledda protester som pågått i sju veckor.
Militären ”öppnade eld mot folkmassan (både civila och soldater)” innan de körde över människor med stridsvagnar, skriver ambassadören, och refererar till en källa med nära kontakter i den kinesiska regeringen.
Förbjudet ämne
När militären anlände till torget fick studenterna höra att de hade en timme på sig att lämna platsen, men efter fem minuter började stridsvagnarna gå till attack, skriver Donald. Människor kördes ihjäl och stridsvagnarna körde fram och tillbaka över kropparna, och kvarlevorna spolades ner i gatubrunnar.
”Fyra skadade kvinnliga studenter bad för sina liv, men dödades med bajonetter”, skriver Donald.
I slutet av juni 1989 sade den kinesiska regeringen att omkring 200 civila hade dödats när ”kontrarevolutionära upplopp” stoppats. Nära tre decennier senare är det förbjudet att ta upp ämnet i Kina. Massakern får inte nämnas i skolböcker och medier.
”Trovärdig siffra”
Inga reaktioner syntes på kinesiska sociala medier efter att den brittiska diplomatrapporten blivit offentlig. En armé av statliga censurarbetare arbetar med att förhindra att massakern tas upp på nätet.
Experter säger till AFP att 10.000 döda är en trovärdig siffra. Enligt Kina-forskaren Jean-Pierre Cabestan har liknande uppskattningar setts i nyligen offentliggjorda amerikanska dokument.
Den tidigare studentledaren Feng Congde noterar dock att Donald även skickade andra telegram tre veckor senare och då uppskattade dödssiffran till mellan 2.700 och 3.400. Det stämmer överens med vad det kinesiska Röda Korset uppgav efter massakern, och vad studentorganisationer rapporterade baserat på sjukhusuppgifter.