Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se ny vapnet. Svenska Freds: ”En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död”. Foto: Tech News/Aerovironment

Nya vapnet i bruk i Ukraina: Drönare som själva kan fatta beslut om att döda

Uppdaterad
Publicerad

En ny typ av drönare används i kriget i Ukraina. De kan självständigt söka av områden och attackera bestämda mål med hjälp av artificiell intelligens. Detta är bland de första kända tillfällena som de används skarpt i strid.

– Vi har inte tid att debattera, det här händer nu, säger Deborah Solomon på Svenska Freds.

I slutet av mars skickade USA ett hundratal så kallade ”kamikaze-drönare” till Ukraina. Det är drönare som flyger runt i ett visst område tills de hittar sitt utsedda mål. Då flyger de in i det och exploderar. Drönarna går att styra manuellt och övervaka, men det är inte nödvändigt.

Den 21 april tillgännagav USA att man kommer att skicka fler, och tyngre varianter, av kamikaze-drönare.

Drönarna använder artificiell intelligens, AI, för att hitta sina mål och är relativt sett lätta och billiga.

– En mänsklig operatör sätter igång dem och sedan kan de på egen hand flyga, hitta mål och attackera mål på egen hand, förklarar Arash Heydarian Pashakhanlou, som forskar på artificiell intelligens och luftburna vapen på Försvarshögskolan i Stockholm.

En människa behöver alltså inte godkänna attacken?

– Nej, den kan flyga in i målet på egen hand, explodera och förstöra målet.

Operatören står dock hela tiden i kontakt med drönaren och kan avbryta anfallet om något oförutsett skulle hända. Enligt tillverkaren går det här att göra bara några sekunder innan attacken.

– Om den till exempel hittar att det finns civila i området, så kan de stoppa attacken, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.

Snabb utveckling

Utvecklingen har gått mycket snabbt inom det här området de senaste åren. Trots det är väldigt lite känt utanför militära kretsar.

– De som jobbar med det här och är aktiva känner till det men knappast några fler, konstaterar före detta överstelöjtnant Jörgen Elfving.

Han har en bakgrund från underrättelseområdet och följer noga utvecklingen i Ukraina. Enligt honom kommer vi få se mer av den här typen av självständiga vapen framöver.

Han tror samtidigt att debatten om det etiska och moraliska kommer att öka. Det finns enligt honom farhågor när det gäller på vilka kriterier man väljer ut mål.

– Det finns problem, konstaterar han.

Svenska Freds kritiska

Några som vill sätta fart på debatten är organisationen Svenska Freds.

– Den här tekniska utvecklingen går jättesnabbt och lagstiftningen måste hinna med. Vi har inte tid att debattera, det här händer nu, säger Deborah Solomon på Svenska Freds.

Svenska Freds vill att det säkerställs att det alltid ska finnas mänsklig kontroll av vapen. Att det ytterst handlar om mänsklig värdighet.

– En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död.

Förtydligande:

Många drönare av typen ”kamikazedrönare” har idag den tekniska kapaciteten att bekämpa mål på egen hand, efter att en operatör startat processen.

I dagsläget är dock operatörer med och kontrollerar händelseförloppet och bekräftar målet. Operatören kan även påverka drönarens agerande. Om operatören till exempel ser att det finns civila i området, så kan den stoppa attacken.

Kamikazedrönare

Så kallade kamikazedrönare tros ha använts under de senaste åren utan att det blivit allmänt känt. Första kända tillfället när en kamikazedrönare användes utan kontakt med en operatör kan vara Libyen i mars 2020. Det omnämns på s. 17 i en FN-rapport.

Första kända tillfället när drönare användes i svärm var 2021 i en israelisk attack mot Hamas.

Till skillnad från traditionella drönare som avlossar sina vapen, så är dessa drönare själva vapnet. De störtar in i målet och exploderar. Därav namnet ”kamikaze-drönare”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.