USA:s president Barack Obama besöker under tisdagen och onsdagen Polen som firar 25 år sedan de första fria valen i landet. Foto: Jacquelyn Martin

Obama ska lugna ett oroat Europa

Uppdaterad
Publicerad

President Barack Obama kommer på tisdagen till i Polen. Besöket får stor symbolisk betydelse. Det sker vid 25-årsjubileet av de första fria valen som inledde Polens demokratisering och frigörelse från det diktatoriska sovjetsystemet.

Besöket i Polen pågår under tisdagen och en del av onsdagen.

Polen tillhör de före detta östblocksstater som idag oroas över Rysslands politik gentemot Ukraina. Vi kan räkna med att Obama upprepade gånger ger löften att stödja sina allierade i öst mot eventuella ryska åtgärder.

Än så länge har vi inte sett några sådana mot dessa länder, men oron finns. Det handlar om farhågor att Rysslands president Vladimir Putin på något sätt försöker återställa det sovjetiska härskarsystemet eller delar därav.

Stor oro

Det är mest spekulationer än så länge. Men oron är stor i bland annat Polen och de baltiska staterna som idag är medlemmar i både EU och Nato. Även under denna Europa-resa måste alltså Obama lugna de oroade, liksom han gjorde vid sitt Europabesök i mars.

Obamas tal kan alltså få stor symbolisk betydelse. Det sker några dagar efter hans stora tal på militärakademin i West Point där han sade att USA fortfarande strävade efter att vara världens ledande makt men att konflikter i görligaste mån ska lösas med fredliga medel och inte med militära ingripanden.

Detta bedyrande gällde i hög grad Ukrainakrisen. Obama betonade än en gång att USA inte tänkte ingripa med militära åtgärder. Det kollektiva agerande som lett till ekonomiska straffåtgärder (sanktioner) mot Ryssland för Krimannekteringen hade enligt Obama lett till resultat.

Frågan är om Obamas linje kan förenas med till exempel polska önskemål att mer USA-militär ska stationeras i Polen.

Ny Europaturné

Obama är på en ny Europaturné. Denna gång firar han det känslomässigt laddade 25-årsjubileet i Polen som inledde Sovjetunionens upplösning. Hans möte i Polen med Ukrainas president Petro Porosjenko är en klar markering att USA stödjer Ukraina.

Dessutom deltar han i G7-mötet på torsdagen och fredagen. Detta möte skulle ursprungligen ha varit ett G8-möte som alltså även skulle omfatta Ryssland, men man har beslutat att suspendera Ryssland efter annekteringen av Krim.

G7 är samarbetsorganet för de stater som vid grundandet på 1970-talet ansågs vara världens ledande industrinationer. Det utökades 1998l med Ryssland. G7 har fattat beslut om sanktioner mot Ryssland, vilket innebär att G( mötet i Sotji ersattes med ett möte i Bryssel.

D-dagen firas

Men det är nog just nu inte frågan om några ytterligare omedelbara sanktioner mot Ryssland. Däremot kommer man att troligen diskutera hur det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats efter Ukraina- och Krimkriserna.

På lördagen firas sedan 70-årsdagen av de västallierades landstigning i Normandie – D-dagen den 6 juni 1944. Högtidligheten i Frankrike ska minnas det som blev inledningen till Hitlertysklands sammanbrott.

I detta krig var dåtidens västmakter allierade med Stalin och Sovjetunionen. Utan Sovjetunionens krigsinsatser – som krävde miljontals sovjetiska människoliv och ett fruktansvärt lidande – hade segern över Hitler varit omöjlig.

Öga mot öga

Firandet är därför av tradition även en hyllning till Sovjetunionens insatser. Det kan ses som ett sätt att visa ryska folket att det finns gemensamheter som är värda att minnas.

Vladimir Putin har till värden för firandet, Frankrikes president François Hollande, meddelat att han trots Ukrainakrisen inte tänker avstå från att komma. Hollande har inbjudit Putin som en hyllning till Sovjetunionens offer i kampen mot nazismen.

Det betyder alltså att Putin på D-dagen kommer att stå öga mot öga med de nutida västledare som under flera månader har varit i konflikt med honom om Ukraina och som genom sina sanktioner förvärrat Rysslands ekonomiska läge.

Vad vi vet ska president Hollande ha politiska samtal med Putin. Detta blir alltså ett tillfälle att för första gången på högsta politisk nivå diskutera Ukrainakrisen. Hollande kan nog ses som en representant för alla dagens västallierade.

Däremot finns det inga möten inbokade mellan president Putin och president Obama. Frågan är dock om det kan komma till några informella samtal mellan de två.

Kontakterna inte helt avbrutna

Västmakterna har vid en del tillfällen under krisen markerat att kontakterna med Ryssland inte är helt avbrutna. Det har funnits tecken på att Ryssland delvis mjukat upp sin inställning till Ukraina och talat om möjligheter att samtal med den ukrainske Viktor Porosjenko.

Detta kan kanske på något sätt leda fram till något slags dialog på ett högre plan mellan väst och Ryssland. Hur det ska gå till går dock inte att spekulera om. Ingen väntar sig något genombrott under D-dagsjubiléet.

Men firandet av D-dagen kan ändå ses som ett slags bevis på att det trots alla motsättningar fortfarande kan finnas gemensamma  minnen och utrymme för kontakter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.