Därmed är ett av Greklands två betungande underskott för tillfället undanröjt. Men det innebär knappast att det går att blåsa faran över.

-Det är ett litet positivt steg i rätt riktning. Men det är alldeles för tidigt att säga att de har skapat något strukturellt överskott, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Ekonomi tvärstannat

Snarare handlar det om en naturlig effekt av att den grekiska ekonomin ”tvärstannar”, på samma sätt som i Baltikum när krisen härjade som värst där, enligt Bergqvist.

-Då brukar det här uppkomma. Då får du de här sparöverskotten, säger han.

Bland siffrorna från centralbanken finns även oroväckande tecken. Bland annat rasar intäkterna från turismen, en av Greklands viktigaste inkomstkällor, med 8,8 procent på årsbasis till 1,6 miljarder euro i maj i år.

Bytesbalansen räknar fram genom att ta fram skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas i ett land.

Greklands export i maj uppgick till 1,4 miljarder euro, vilket kan jämföras med 1,2 miljarder samma månad i fjol. Importen sjönk samtidigt från 3,7 miljarder till 3,6 miljarder euro.

IMF ingick i maj, tillsammans med EU, ett avtal om ett stödpaket värt 110 miljarder euro till Grekland, som under året genomlevt en djup budgetkris och stundtals inte fått tillgång till nya obligationslån på den privata marknaden.

Fallande BNP

För att få stödet måste Grekland genomföra hårda budgetåtstramningar.

Hittills i år har åtgärderna dragit ned budgetunderskottet med 46 procent i årstakt, enligt landets regering. I fjol låg Greklands budgetunderskott på 13,6 procent av BNP. I år är siktet inställt på 8,1 procent av BNP.

För helåret 2010 beräknas samtidigt Greklands BNP falla med 4 procent.

TT