Det är dagen före Melissas 9-årsdag och tillsammans med mamma Hilma och lillebror Rian handlar hon på bondemarknaden i Arlington, Virginia.
-Vi har handlat vattenmelon, zucchinikaka, frukt och grönsaker, berättar Melissa Rivera.
Familjen har betalat med små ”träpengar” som de fått när de dragit vad som ser ut som ett betalkort i en terminal i ett tält på marknaden. Kortet är laddat med familjen Riveras matkuponger och familjen hör till de drygt 47 miljoner människor i USA som får stöd för att kunna klara sin matförsörjning.
-Det här programmet är väldigt viktigt för oss, säger Hilma Rivera.
En bra månad tjänar hon cirka 12.000 kronor som frisör, så tillskottet på cirka tusen kronor i matkuponger är välkommet. Den genomsnittliga summa som varje månad betalas ut på kort, runt om i USA, är motsvarande cirka 875 kronor per person. Pengarna kan använda i livsmedelsbutiker och i vissa fall även på bondemarknader – ett relativt nytt initiativ för att öka möjligheten för fattiga att få bättre mat.
– Utan stödet skulle det bli svårt, då skulle vi bara kunna köpa det allra nödvändigaste till barnen, säger Hilma Rivera, som ska laga soppa på grönsakerna från marknaden.
”Effektiv fattigdomsbekämpning”
På den progressiva tankesmedjan Center for American Progress understryker man att matkuponger är ett av de mest effektiva sätten att lyfta människor ur fattigdom.
– Vi vet att mat- och näringsprogrammen lyfte mer än 4,7 miljoner människor ur fattigdom under 2011. I en tid när vår ekonomi bara knappt har kommit igång så finns det en hel del familjer som har det kämpigt och som fortfarande inte kan hitta jobb – och då är det svårt att ställa fram näringsrik mat på bordet, säger Erik Stegman, politikanalytiker på tankesmedjan.
Han menar att matkupongerna inte bara hjälper den som får stödet utan också de lokala handlare som tar emot kupongerna, och därmed också får fler kunder.
– Två analytiker på Moody’s kom nyligen fram till att för varje dollar vi spenderar på programmet så leder det till en dollar och sjuttio cent spenderas. På så vis kan vi stimulera lokala ekonomier samtidigt som vi också hjälper barn att gå till skolan med mat i magen, säger Stegman.
Men smakar det så kostar det. Förra året gick motsvarande drygt 500 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar till just matkuponger. När det i år var dags att besluta om ett nytt femårigt jordbruksprogram, Farm Bill, det som också styr matkupongerna – då föreslog senaten besparingar på motsvarande cirka 30 miljarder kronor.
Historisk oenighet
I representanthuset blev ett första förslag, med kupongnedskärningar på cirka 130 miljarder kronor, nedröstat. Sedan hände något man aldrig tidigare sett. I representanthuset har politikerna de senaste decennierna alltid kunnat enats över partigränserna om jordbruksprogrammet men nu drev republikanerna, utan en enda demokrat-röst, igenom ett förslag där matkupongerna inte fanns med.
På det här sättet skulle man kunna besluta om de mer jordbruksinriktade delarna av paketet först för att vid ett senare tillfälle ta tag i stötestenen – matkupongerna, menade republikanerna. Men många demokrater såg manövern som ett försök från republikanernas sida att kunna göra än större nedskärningar i programmet som många konservativa ogillar eftersom de hävdar att det förkommer fusk med stödutbetalningar. I september löper nuvarande lagstiftning ut och än har kongressens båda kamrar inte lyckats enas om ett gemensamt förslag att lägga fram till president Obama.
Erik Stegman tror att det troligaste är att kongressen förlänger nuvarande lagstiftning ytterligare en tid om man inte lyckats nå en kompromiss, men han vill inte utesluta att matkupongerna kan komma att tas bort.
–Tittar man på vad som hittills hänt så skulle jag säga att det finns alltid en risk. Men ser man till hur få röster som krävdes i representanthuset för att helt ta bort matkupongerna från jordbrukspaketet så skulle jag säga att det är ganska osannolikt att programmet försvinner, säger Erik Stegman.
”Många får det tufft”
Även om matkupongerna troligtvis inte försvinner om en månad så är många oroliga för de besparingar som nu diskuteras i kongressen kan innebära att miljoner amerikaner förlorar sina matkuponger.
– Jag blir väldigt förvånad eftersom man ju tror att regeringen vet hur många det finns där ute som verkligen behöver den här hjälpen. Många kommer att få det riktigt tufft om de inte får någon hjälp så jag är förvånad över att regeringen funderar på att skära ned på hjälpen, säger Mauricio Carcamo. Han träffar alla med matkuponger som handlar på marknaden eftersom det är han som ”växlar in” matkupongsvaluta mot ”träpengar” så att folk kan betala. Mauricio Carcamo påtalar att det är såväl barnfamiljer som gamla och amerikaner med olika etnisk bakgrund som kommer till hans lilla marknadstält.
Paul Krugman, som 2008 tilldelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne, har liknat förslagen vid en fantasyfilm om barn som tvingas att slåss för sin överlevnad.
– Krugman skrev nyligen en otroligt bra debattartikel där han liknade vårt land vid ”Hungerspelen”. Förr hade det verkat radikalt men när man nu börjar titta på att det förs diskussioner om ifall man ska hjälpa barn att få mat – då känns det som ”Hungerspelen”, säger Erik Stegman.
Matkuponger återinfördes av Kennedy
Matkuponger introducerades först under depressionen på 30-talet och återinfördes på 60-talet av president John F Kennedy.
Det är flera faktorer som avgör vem som får matkuponger, bland annat tillgångar, anställning och inkomst. Till exempel får ett hushåll med fyra personer som max tjäna motsvarande cirka 16.500 kronor per månad för att kvalificera sig för stödet.
Antalet amerikaner som får matkuponger har ökat från 26 miljoner år 2007 till nästan 47 miljoner 2012.
Enligt en beräkning från Health Impact Project kan de föreslagna nedskärningarna leda till att 5,1 miljoner amerikaner förlorar sina matkuponger.