Efter revolutionen 1979 skrevs en ny konstitution och sedan dess är Iran en islamisk republik där islamiska lagar råder. Landets politiska systemet är både krångligt och unikt och kan beskrivas som en teokrati med demokratiska inslag.

Landets högste ledare, Ali Khamenei, är vald på livstid och har nästintill oinskränkt makt och utses inte i några allmänna val.

Den högste ledaren styr över Irans politiska riktning och över dess krigsmakt. Dessutom har han stora möjligheter att välja representanter till viktiga positioner inom den iranska toppolitiken, till exempel till det så kallade Väktarrådet.

Väktarrådet består av tolv medlemmar, sex jurister och sex mullor. De kontrollerar att lagar som stiftas av parlamentet överstämmer med islam och författningen. Rådet beslutar också om vilka kandidater som får ställa upp i de allmänna valen. Till årets parlamentsval godkändes 3400 kandidater.

Den högste ledaren utses av Expertförsamlingen, som består av 86 religions- och rättslärda. Expertförsamlingen är folkvald, men alla kandidater måste godkännas av Väktarrådet.

Folket väljer också medlemmarna i parlamentet samt presidenten, vilka har den lagstiftande respektive den verkställande makten.

Unikt för Iran är att presidenten är regeringschef (Den högste ledaren är statschef) och utser tillsammans med parlamentet regeringen.

Den som vill ställa upp i presidentvalet måste godkännas av Väktarrådet och Den högste ledaren.

Parlamentet (Majlis) har en kammare med 290 ledamöter, som väljs om vart fjärde år och kan avsätta regeringens ministrar.

Av naturliga skäl uppstår ofta konflikt rörande nya lagar mellan Mejlis och Väktarrådet.

Därför finns Medlarrådet, som består av 51 medlemmar och medlar i konflikter mellan parlamentet och Väktarrådet. Den högste ledaren utser medlemmarna i Medlarrådet och har dessutom alltid det sista ordet.

Medlemmarna i Medlarrådet utses av Den högste ledaren.

Källa: Nationalencyklopedin/CIA Factbook/Wikipedia

Johan Wicklén

johan.wicklen@svt.se