Hösten 2015 får vi nya sedlar i Sverige. Alla sedlar – 20-, 50- och 1 000-kronorssedlarna – får nytt utseende och en ny 200-kronorssedel införs. I Storbritannien överväger nu centralbanken Bank of England att gå över till plastpund när nya 5- och 10-pundssedlar införs 2016.
– Vi har valt bort sedlar av polymerer (en sorts plast) av främst säkerhetsskäl. Svenska värdetransportbolag använder väskor som färgar sedlarna om någon obehörig försöker öppna väskorna. Det fungerar inte med sedlar av plast eftersom de går att tvätta, säger Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Riksbanken.
Plast billigare än papper på lång sikt
Ett 20-tal länder, däribland Australien, Nya Zeeland, Mexiko och Kanada, använder i dag plastsedlar.
Sedlar av plast håller längre och blir därmed billigare i långa loppet, särskilt i varmt klimat. Enligt Mårten Gomer övervägdes också sedlar som kombinerar papper och plast i olika varianter.
I Sverige fanns i slutet av 2012 sedlar för ungefär 96 miljarder kronor. Mängden minskar i takt med att allt fler köp görs med kort. Toppåret 2007 fanns det sedlar för över 100 miljarder kronor.
Fakta: Sedlar är en gammal uppfinning
De äldsta belagda sedlarna fanns i Kina på 600-talet. Under medeltiden började sedlar användas i Europa för att förenkla handel.
1988 infördes sedlar av plast i Australien. Sedan 1996 är alla sedlar där av plast.
I oktober 2015 börjar nästa generation svenska sedlar tas i bruk. De kommer att prydas av Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld.
Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det svenska sedlar för cirka 96 miljarder kronor, en minskning med ungefär fem miljarder sedan 2007.
Källa: Riksbanken