Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Politiska kartan ritas om när vita blir minoritet i USA Foto: JOSHUA LOTT/ TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Politiska kartan ritas om när vita blir minoritet i USA

Uppdaterad
Publicerad

Etnicitet har länge spelat roll i USA-val men när vita nu spås bli en av flera minoriteter är partierna fixerade vid USA:s framtida befolkning. “Rasfrågan” är brännhet för amerikanska partistrateger och ritar redan i dag om den politiska kartan.

Det var när det 2012 stod klart att Barack Obama besegrat republikanernas kandidat Mitt Romney som konservative kommentatorn Bill O'Reilly satte ord på en tärande oro i det republikanska partiet.

– Demografin förändras och det är inte det traditionella USA längre, konstaterade O'Reilly bistert i Fox News valvaka.

– Det vita etablissemanget är nu i minoritet.

Befolkningsstatistiken visar onekligen att USA går mot en stor förändring, en förändring som märks i årets valkampanjer. Partierna ägnar stor möda åt väljarbasens etniska sammansättning, det man i USA pratar om som ras.

– Det har att göra med att de olika grupperna i USA. rasliga och etniska grupper, ofta bestämmer hur man röstar, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, i SVT:s nya program Utrikesbyrån.

Vita blir minoritet

I mitten på 2040-talet väntas vita bli en av flera minoriteter i USA, om än den största. Den grupp som växer snabbast är personer med latinamerikanskt påbrå, på grund av högre födslotal och migration.

För partierna spelar utvecklingen stor roll, och överlag är Demokraterna starkare bland minoriteter. Båda har noggrant utformade strategier för att gynna de egna och båda har anklagat motståndarsidan för fulspel.

Exempel är direkta budskap till minoritetsgrupper, omritningar av valkretsar (så kallad Gerrymandering, även om det är förbjudet utifrån etnicitet), och så kallad ”voter supression” som enligt kritiker syftar till att försvåra röstandet för vissa grupper.

Handlar allt om etnicitet?

I sin egen analys efter valet 2012, som har kallats ”obduktionsprotokollet”, slår Republikanerna fast att partiet måste vinna minoritetsgrupperna. Annars, står det, ”så kommer vi att förlora framtida val, det visar datan”. Samtidigt hade Demokraterna i åratal lutat sig mot studier som tycktes förutspå deras politiska dominans under lång tid framöver, bara man höll fast i minoriteter och kvinnor.

Så vad hände?

Jo, i valet därpå så struntade Donald Trump blankt i eftervalsrapportens råd och vann ändå. Det berot enligt Dag Blanck på att det trots allt inte bara är ras och etnicitet som avgör utan också klass, övertygelse och mycket annat.

– Men jag tror fortfarande att det ligger väldigt mycket i analysen, och det finns andra förklaringar till att president Trump lyckades vinna.

Utrikesbyrån sänds onsdagar 22.15. I första avsnittet, om USA:s sista vita val, gästar KD:s Sara Skyttedal, amerikanske poddaren Jonathan Rollins och professor Dag Blanck studion. Du hittar avsnittet här.

USA:s vita blir en minoritet

Visa

USA:s officiella demografiska prognoser visar att vita (”non-hispanic whites”) i mitten på 2040-talet kommer att utgöra mindre än hälften av USA:s befolkning. Den vita gruppen kommer ändå att vara den största etniska gruppen i USA, men inte längre vara i majoritet. Det beror främst på större födslotal i minoritetsgrupper, migration och på en åldrande vit befolkning. Latinos är den snabbast växande gruppen, även om födslotalen har minskat en hel del under det senaste decenniet.

Med ”vita” menas enligt USA:s officiella definition den del av befolkningen som härstammar från Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Det gäller oavsett om man är född i Europa eller om man har påbrå flera decennier tillbaka.

När opinionsinstitutet Pew i en enkät frågade om folk tycker att det är bra eller dåligt att vita till 2050 är en av flera minoriteter så svarade 23 procent att det var bra, 35 procent att det var dåligt och 42 procent att de inte visste eller inte brydde sig. Samtidigt trodde knappt hälften att det kommer att leda till större spänningar mellan etniska grupper.

Statistiken om befolkningens sammansättning kommer från folkräkningen som sker vart tionde år, och som också kommer att hållas i år. Där får man själv svara på en rad frågor bland annat om vilken etnicitet man tillhör, och man definierar alltså själv sin etnicitet.

I Sverige för man inte statistik över etnicitet på det här sättet och därför finns inga liknande siffror här. I USA är det också noggrant till exempel utifrån tillämpningen av positiv särbehandling (”affirmative action”). I USA så betyder också ras och etnicitet något olika saker

Källor: USA:s statistikmyndighet, U.S. Census, Pew, The New York Times.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Utrikesbyrån

Mer i ämnet