Brasiliens president Dilma Rousseff träffade kungaparet under besöket i Sverige. Foto: TT

Pressad president på besök i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Brasiliens president Dilma Rousseff besöker Sverige i ett ögonblick då hon står under en enorm press. Hennes popularitet har sjunkit katastrofalt, hon hotas av undersökningar om korruption, i massprotester har man krävt hennes avgång.

Precis före sin Sverigeresa fick hon någon tids andrum undan hotet om riksrätt – och möjlig avsättning. Egentligen skulle oppositionen under gångna veckan ha röstat om ett riksrättsåtal mot henne. Nu får hon tid att samla tillräckligt med röster för att försöka stoppa oppositionens planer.

Troligen kommer Rouseff att lyckas. Men pressen på henne är ändå hård. Själv beskyller hon oppositionen för en kupp mot ”ett projekt som framgångsrikt har lyft miljoner brasilianer ur fattigdom”.

Rouseff befinner sig mitt i en maktkamp där det största oppositionspartiet nu gör allt för att bygga upp anklagelser mot henne som skulle kunna leda till att hon avsätts.

Rousseff har det senaste året drabbats av protester som blivit närmast till en folkrörelse, en ”Anti-Dilma-rörelse”. Det handlar både om korruption och en försämrad ekonomi.

En domstol har förklarat att hennes budget för 2014 var olaglig. Domstolen beslutade enhälligt att Rousseff hade fifflat med budgetuppgifter för att dölja ökande budgetunderskott under valrörelsen hösten 2014. Hon ska olagligt ha lånat från statsägda banker för att täppa igen budgethål, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Ökar pressen

Det skulle alltså innebära att Rouseff vilseledde väljarna eftersom hon hävdade att statens finanser var bättre än de i verkligheten var.

Rousseff vann valet 2014 med knappa 51,6 procent. Domstolens beslut får inga juridiska följder men det ökar ändå pressen på henne. I opinionsmätningar i oktober låg hennes popularitet under tio procent.

Högsta valmyndigheten har dessutom med stor majoritet beskyllt henne för att ha tagit emot olagliga kampanjbidrag. Det har dock gått politik i det domslutet eftersom domstolens sammansättning förändrats till oppositionens fördel.

Rousseff ska enligt domstolen ha finansierat sin valkampanj med hjälp av pengar som kom från underleverantörer till den statliga oljejätten Petrobras.

Företagen betalade 80 procent

Underleverantörerna hade betalt Petrobras för att få kontrakt och en del av dessa pengar hade enligt domstolen gått till Rousseffs valkampanj.

Genom det beslutet anses vägen vara fri för åklagare att börja undersöka Rousseff. Det kan också betyda parlamentet inleder en process mot henne som kan leda till hennes avsättning.

Anklagelserna handlar om att hon i valrörelsen ljugit om det ekonomiska läget, att hennes valkampanj finansierats olagligt och hon försökt dölja fakta i skandalen i Petrobras.

Nu är det inget ovanligt att företag finansierar valrörelser. 80 procent av valkostnaderna för presidentvalet 2014 har täckts av pengar från företag, enligt mediepuppgifter

Men med Rousseff och hennes Arbetarparti (Partido dos Trabalhadores, PT) är det en fråga om enorma summor.

Stora summor

Kritiken gäller inte bara Rousseff utan också hennes föregångare, den långt mer populäre Luiz Inácio Lula da Silva. I demonstrationer i augusti krävdes att båda skulle sättas i fängelse.

Regeringspartiet PT ska ha tagit emot stora summor genom statliga Petrobras. Det rör sig om upp till 200 miljoner dollar (1,6 miljarder kronor). Från 2003 till 2013 ska PT ha fått pengar från 90 avtal som upprättats mellan underleverantörer och oljebolaget.

Rousseff ombildade sin regering i början av oktober i år och gjorde sig av med 8 ministrar. Det var ett sätt att slå sig fri i ett trängt läge.

Men opinionsmätningar har visat att två tredjedelar av befolkningen anser att hon bör avgå fast hon är vald till 2018. I mars demonstrerade en miljon människor mot henne och protesterna har fortsatt efter sommaren.

Inga direkta bevis

Oljebolaget Petrobras har skakats av en stor korruptionsskandal sedan hösten 2014. Rousseff satt i styrelsen för oljebolaget från 2003 till 2010, då hon avgick för att ställa upp i presidentvalet för PT efter Lula da Silva.

Hittills har inga direkta bevis funnits för att Rousseff skulle ha varit inblandad i Petrobras-skandalen, som handlar om att företag – främst två dussin byggfirmor – betalt bolaget för att få kontrakt. De pengarna har sedan vandrat vidare främst till politiker i det regerande PT, uppger brasilianska medier.

Men enligt en opinionsundersökning tror 80 procent att Rousseff kände till oegentligheterna inom det statliga oljebolaget. Hon var under två och ett halvt år energiminister.

Dyrare att leva

I fallet Petrobras handlar det om fiffel för 3,8 miljarder dollar (31 miljarder kronor) som på olika sätt tagits från företaget och delats ut till andra. I denna härva utreder åklagarna nu över femtio misstänkta, däribland en rad högt uppsatta politiker.

Protesterna riktar sig också mot mycket mer konkreta förhållanden. Levnadsomkostnaderna har stigit. Samtidigt har Brasilien drabbats av sjunkande exportinkomster när oljepriset dalar.

Tidigare har oljeinkomsterna setts som den stabila källan för Brasiliens framtid. Men nu har de förhoppningarna grusats.

Den brasilianska ekonomin försämras stadigt och Rousseff får skulden. Redan i våras krympte Brasiliens ekonomi och man hamnade i en lågkonjunktur.

Höjd skatt och nedskärningar

I slutet av augusti tvingades Rousseff att presentera vad som beskrevs som Brasiliens första statsbudget med underskott. Rousseff anses ha gjort detta för att förmå parlamentet att acceptera skattehöjningar och sparåtgärder.

Det bidrar inte till att öka hennes popularitet bland väljarna.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.