Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: TT

”Putin skjuter ner de globala klimatförhandlingarna”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Klimatet är det senaste offret i Ukrainakriget. Europa tvingas satsa på smutsig energi för att klara vintern. Det ger fattiga länder argument att också satsa på kol. Konsekvenserna av president Putins krig håller på att skjuta de globala klimatförhandlingarna i sank.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Ett av de första besluten som Liz Truss tog när hon valdes som ny brittisk premiärminister var att ge hundra nya tillstånd till att utvinna olja och naturgas i Nordsjön. Polen har bestämt sig för att förlänga livslängden på Turow, ett av Europas största kolkraftverk, trots höga strafförelägganden från EU. Tyskland har öppnat flera kolkraftverk som legat i malpåse och får sedan början av september en tredjedel av sin el från kolkraft. Det här är beslut som följs med största intresse av regeringarna i länder som Indien, Nigeria och Brasilien.

Europa har lett världen i arbetet för kraftfulla klimatåtgärder. Ett tungt argument för att få låg- och medelinkomstländer i bland annat Afrika att satsa på förnybar energi är att europeiska länder gått före. Därmed har Europa kunnat skapa det förtroende som varit avgörande i de globala klimatförhandlingarna. Och det har funnits fakta att luta sig emot. Mellan 2004 och 2020 så fördubblade EU sin produktion av förnybar energi utan att offra ekonomisk tillväxt. Tio länder i Europa har helt avvecklat kolet.

Trovärdigheten raseras

Med det i ryggen har både politiker och miljöorganisationer krävt att utvecklingsländer ska gå direkt från småskalig ved- och kol som energikälla för att satsa på sol, vindkraft och grön vätgas. En av de få ljusglimtarna i IPCC:s senaste rapport var just att satsningarna på förnybar energi går snabbare än förväntat i flera utvecklingsländer.

Men nu kommer rapporter om hur trovärdigheten håller på att raseras.

När det blir tufft och dyrt vänder Europa sig till de smutsiga energislag som vi bett utvecklingsländerna att avstå från. Vi har heller inte levererat de pengar vi lovat för att finansiera deras övergång till fossilfri energi.

I stället växer ett helt nytt energilandskap fram.

Klimatfrågan har blivit iskall

Den olja som Europa avstått från att köpa från Ryssland köps nu i stället upp av Indien och Kina, till reapriser. De står för hälften av köpen av Rysslands oljeleveranser via lastfartyg. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba sa nyligen att ” varje fat av rysk råolja som levereras till Indien innehåller ukrainskt blod”. Också oljebolag i väst som ExxonMobil och Total gör rekordvinster första halvåret 2022.

En ny FN-rapport som släpptes i går tisdag visar inte överraskande att utsläppen av växthusgaser ökar. Enligt den måste världens klimatambitioner vara sju gånger så höga som i dag för att klara utsläppsmålen.

Om knappt två månader ska världens länder på nytt mötas i globala klimatförhandlingar, COP27, som i år äger rum i Egypten. Det förberedande COP-mötet som hölls i Bonn förra månaden visade hur iskall klimatfrågan blivit. Källor med insyn i processen säger till SVT att det finns en ny misstänksamhet från utvecklingsländernas sida.

Kräver att rika länder betalar

Länder som Pakistan och Barbados kräver att rika länder ska betala notan för extremvädret. Deras argument är att välbeställda nationer som USA och europeiska länder laddat atmosfären med växthusgaser sen den industriella revolutionen, något som drabbar fattiga länder värst. Utöver de pengar som utlovats för att hjälpa till med grön omställning finns nu alltså nya, gigantiska skadeståndsanspråk. Pengarna från en så kallad loss and damage-fond ska kunna användas för att bygga upp skadad infrastruktur och flytta hela byar som är extra sårbara.

Men i Bonn möttes kravet med tystnad. Barbados premiärminister Mia Mottley, som blivit en tuff talesperson för hotade önationer, är just nu i New York för att  skapa en ny koalition bakom ” loss and damage”, inför förhandlingarna vid COP27. Enligt beräkningar från Oxfam handlar det om minst 400 miljarder dollar om året. Att dessa belopp  skulle frigöras när världen står inför en lågkonjunktur tycks utopiskt, precis som att länderna ska leverera nya och skärpta löften, något som beslöts i Glasgow på COP26.

Vem kan axla ledarrollen?

Förutom Australien har än så länge inga andra länder levererat skärpta klimatmål.

Samtidigt så ser alltså Europa ut att förlora sitt förtroende som förebild och ledargestalt i de globala klimatförhandlingarna.

Frågan är vem som kan axla ledarrollen i stället? Just nu ser USA ut att vara det land som har trovärdigheten, med tanke på det historiska klimatpaket som kongressen antog i somras.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.