Rekordjämnt inför riksdagsvalet i Finland

Publicerad

Många osäkra väljare och rekordjämnt mellan de fyra största partierna gör att de finländska riksdagskandidaterna driver en intensiv valkampanj ända fram till valdagen på söndag.

Allt tyder ändå på att Socialdemokraterna, som de senaste fyra åren suttit i opposition, nu kommer att vinna valet och få 19 procent av rösterna.

Socialdemokraternas försprång till Sannfinländarna är bara knappt tre procent. De båda borgerliga regeringspartierna, moderata Samlingspartiet och Centern, får enligt den senaste partmätningen 15,9 respektive 14,5 procent av rösterna.

Förutom att Socialdemokraterna ser ut att gå framåt så ser också De gröna ut att göra ett starkt val i jämförelse med riksdagsvalet för fyra år sedan. Då fick De gröna 8,5 procent mot 12,2 procent i den senaste undersökningen.

Under valkampanjen har Socialdemokraternas ledare Antti Rinne lovat höja bland annat studiebidragen, arbetslöshetsersättningen och pensionerna.

– Vi lovar att pensionerna höjs med 100 euro i månaden för de som får mindre än 1 400 euro i månaden, sa Antti Rinne under valkampanj i ett köpcenter i Vanda norr om Helsingfors.

Sannfinländarna ökar mest

I de senaste partimätningarna är det Sannfinländarna som ökat mest. I december hade de finländska populisterna ett understöd på drygt 8 procent men enligt de senaste undersökningarna så har deras understöd fördubblats.

En av orsakerna är att personer med utländsk härkomst misstänks varit inblandade i ett tiotal sexualbrott mot minderåriga i framförallt Uleåborgstraken den senaste tiden. Brotten har fått stor uppmärksamhet och skapat en omfattande debatt i Finland.

Dömd för hets mot folkgrupp

Sannfinnarna bildade regering 2015 tillsammans med det moderata Samlingspartiet och Centern, som då blev största parti. Men när Jussi Hallo-aho år 2017 blev vald att efterträda den dåvarande partiledaren Timo Soini utbröt en regeringskris. Krisen lyckades avvärjas då Timo Soini och övriga ministrar från Sannfinländarna bröt sig ur partiet och bildade det nya partiet Blå Framtid.

EU-parlamentarikern Jussi Hallo-aho är en omstridd person och har blivit bötfälld av Finlands högsta domstol för hets mot folkgrupp efter att ha jämfört islam med pedofili.

Närmar sig SD

Jussi Halla-aho har som partiledare valt att driva en hårdare flyktingpolitik än det gamla moderpartiet under Timo Soinis ledning. Sannfinländarna har klart närmat sig Sverigedemokraterna.

– Jag skulle tro att vi har liknande mål och vi har ett bra samarbete med SD i till exempel Nordiska rådet och Europaparlamentet, säger Jussi Halla-aho som i valdebatterna ofta upprepat att Sannfinländarna är det enda partiet som vill stoppa ”skadlig invandring” till Finland.

Anser att Finland ”gjort sitt” för klimatet

Klimatfrågan har också i den finländska valkampanjen fått stort utrymme och även i den frågan har Sannfinländarna valt en egen linje som helt skiljer sig från de övriga partiernas. Populisterna anser att Finland redan har gjort sitt.

– Det gagnar inte klimatet om Finland, Sverige eller Nordeuropa förstör den egna industrins förutsättningar här och fördriver produktionen till Kina om är en fripassagerare när klimatet ska räddas, säger Jussi Halla-aho.

För utbrytarna ser valet inte ut att bli någon större framgång. Blå Framtid har bara ett understöd på omkring 1 procent enligt den senaste mätningen och den förre partiledaren Timo Soini har valt att inte ens delta i riksdagsvalet.

Svåra regeringsförhandlingar

För första gången ser inget parti ut att få över 20 procent av rösterna i det finska valet. För att samla ihop en majoritetsregering krävs en regering med minst fyra partier, kanske fem.

– Det blir nog svåra regeringsförhandlingar och det kan också bli svårt att hålla ihop regeringen, menar ledarskribenten Susanna Ginman på Hufvudstadsbladet.

Trots att Sannfinländarna väntas göra ett starkt val så har alla övriga partier meddelat att man inte vill sitta i samma regering som Jussi Halla-aho.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.