”Det är en väldigt dramatisk minskning av havsisen i år. Det är helt säkert att ingen vet vad detta beror på. Det är ett mysterium”, säger Antarktisforskaren Anna Wåhlin. Foto: TT

Rekordlite havsis runt Sydpolen – forskarna förbryllade

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte bara runt Nordpolen det är lite is just nu. Satellitmätningar visar att det aldrig har mätts upp så lite havsis runt Antarktis som just nu.

Men klimatforskarna är förbryllade. Kopplingen till klimatförändringarna är oklar.

Nu går den antarktiska sommaren mot sitt slut och nu har havsisen runt Antarktis sin minsta utbredning. Satellitmätningar som NASA har gjort i 38 år visar att det är rekordlite is i år.

– Det är en väldigt dramatisk minskning av havsisen i år. Det är helt säkert att ingen vet vad detta beror på. Det är ett mysterium, Det har inte varit någon dramatisk ökning av luft- eller havstemperaturerna i år, säger Anna Wåhlin, Antarktisforskare vid Göteborgs universitet, som själv har mätutrustning på plats för att mäta vattentemperatur bland annat.

Isberg kan vara isbrytare

Vad det beror på att det är en bottennotering i år har forskarna ingen rakt svar på. Det kan vara vind och strömmar som flyttar isen, men Anna Wåhlin pekar också på att det kan vara smältvatten på isen som lurar satelliten att tro att det är vatten.

– Men det verkar lite otroligt att det skulle hända runt hela Antarktis. Man ser ju att isen har minskat på så många delar.

– Det kan även bero på stora isberg åker runt som stora isbrytare och krossar havsisen så den sprids.

Bryter ökande trend

Kring Nordpolen är det ju också rekordlite is nu och det kan forskarna enkelt koppla till det varmare klimatet. Men vad som händer runt Sydpolen är krångligare. Just i år är det lite is på havet kring kontinenten men de senaste årtiondena har havsisen tvärtom ökat sin utbredning.

2013 och 2014 var det rekordmycket. Den ökningen rimmar dessutom dåligt med klimatmodellerna och har lyfts fram av skeptiker som ifrågasätter klimatförändringarna.

En förklaring kan vara att avsmältningen från landisen har ökat och att alltmer smältvatten runnit ut till havs. Det är lättare än saltvatten och lägger sig ovanpå och fryser dessutom lättare till is.

Dålig mätare på klimatförändring

Anna Wåhlin påpekar att det finns dåligt med mätningar från Antarktis av luft- och vattentemperatur, salthalt och strömmar. Det gör att det är svårt att dra slutsatser av vad som har hänt. Man vet inte en säkert om temperaturen har ökat eller minskat.

– Det finns väldigt få mätningar så det är inte säkert att det har blivit varmare. Det är högst osäkert, även nederbörd, säger Anna Wåhlin.

Så medan Arktis hör till de områden som påverkats mest av klimatförändringarna är bilden i Antarktis splittrad. Och hur mängden havsis hänger ihop med ett förändrat klimat är osäkert.

– Jag tror inte att havsisen runt Antarktis är en bra indikator på klimatförändringarna. Jag tror snarare det är en mätare på havscirkulation eller vindsystem. Om årets bottenrekord är början på nåt nytt går inte att säga. Vi vet inte, säger Anna Wåhlin.

Fakta Antarktis

  • Vid Antarktis finns tre typer av is. Havsis som växer till under vintern till omkring en meters tjocklek och som omringar kontinenten. Den smälter till cirka 80 procent bort under sommaren.
  • Där finns också den flera kilometer tjocka landisen som täcker Antarktis med ett flera kilometer tjockt täcke. Om den ismassan smälter eller växer är osäkert.
  • Landisen flyter vid kusterna ut över havet i sammanhängande isområden som kallas shelfisar. Flera av dessa krymper och en av de största (Larsen C) är på väg att brytas sönder. En lång spricka har skapats som hotar att bryta av ett isflak som är dubbelt så stort som Gotland.
  • Om shelfisen bryts av kommer det inte leda till en höjd havsnivå eftersom den redan flyter på havsytan. Men risken är att om Larsen C bryts loss så blir det som att dra ur proppen. Då kan glaciärerna bakom börja forsa ut i havet och få havsnivån att stiga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.