Stäng

Utrikes

På årsdagen hölls en speciell bön och demonstranter marscherade genom flyktinglägrena. Foto: EBU/AFP

Rohingyer protesterar ett år efter flykten

Uppdaterad
Publicerad

Fördrivningen av den muslimska minoritetsgruppen rohingyer anses enligt FN vara ett ”skolexempel på etnisk rensning” och ett år efter att hundratusentals människor flytt från förföljelsen i Myanmar sker nu protester i rohingyernas flyktingläger.

Senaste åren har förtrycket mot rohingyer i Myanmar intensifierats och många vittnar om kränkningar, våld och våldtäkter mot minoritetsfolket. Senaste åren har hundratusentals rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh och många av dem har samlats i Cox's Bazar, här bor nu över 900 000 rohingyer.

I flyktinglägret Kutupalong, som är ett av världens största flyktingsläger, hölls en speciell bön på årsdagen för den stora utdrivningen från Myanmar. Och runt om i de läger där många av dem samlats sker protester där folkgruppen begär rättvisa för den terror de utsatts för.

– Vi vill komma hem och vi vill ha våra rättigheter, samma rättigheter som andra medborgare i Myanmar, säger Shekuga Bibi.

FAKTA: Minoritetsbefolkningen rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.