Det är inte ovanligt att människorättsaktivister och andra som kritiserar den ryska maktapparaten och avslöjar missförhållanden fängslas för påstådda brott. Det kan handla om skattesmitning, narkotikabrott,eller egentligen vad som helst. Och det brukar sällan leda till annat än spridda protester från aktivister eller den fängslades närmaste.
Den här gången blev det annorlunda. Protesterna har varit ihållande, om än inte så stora. Men inte bara små regeringskritiska medier, utan också flera av de riktigt stora, och till och med flera normalt Kreml-lojala tv-stationer har gett fallet ganska stor uppmärksamhet.
Att nyheten inte kunde tigas ihjäl har inte bara gett landets högsta makthavare huvudbry, utan sannolikt också förargat dem. Riksnyheterna i slutet av förra veckan skulle enligt planen till största delen handla om hur president Putin glänste på ett stort ekonomiskt möte i Sankt Petersburg. Men så blev det inte.
Avslöjat korruption
När Ivan Golunov greps i torsdags var han på väg till ett möte med en källa. Polisen fiskade upp en liten mängd av den syntetiska drogen mefedron ur hans ryggsäck. Sedan publicerade polisen bilder som de påstod visade hur droger tillverkades hemma i Golunovs lägenhet.
Det avslöjades ganska snart att bilderna inte alls kom från Golunovs lägenhet. Och något som i Ryssland är ovanligt hände: domaren beslöt att Golunov inte, som åklagaren krävt, skulle sättas i fängelse i väntan på rättegång – bara i husarrest.
Golunov arbetar för ”Meduza”, ett mediaföretag med bas i Lettland. Meduza bevakar Ryssland, är regimkritiskt, men ger ett mycket seriöst intryck. Golunov säger sig ha hotats till livet upprepade gånger på senare tid, troligen på grund av att hans rapportering avslöjat omfattande korruption, och starka kopplingar mellan politiska makthavare och organiserad brottslighet.
Tidningarna utsålda
Det finns inte många som tror på anklagelserna mot Golunov. De tre tidningar som publicerade solidaritetsförklaringarna med honom i morse är utsålda i flera tidningskiosker. Men det ryska rättsväsendetär snarare politiskt än en juridiskt. Frikännanden är extremt ovanliga.
Fast den här gången kanske det är så att det politiska priset för att låsa in en ansedd journalist i tjugo år är för högt.