”Den bild som tecknades under rättegången av Joaquín ”El Chapo” Guzmáns liv känns som hämtad ur en hollywoodfilm”, skriver Per Anders Engler. Foto: Eduardo Verdugo/AP/TT

Så påverkas knarkhandeln – efter ”El Chapos” livstidsdom

Publicerad

”United States of America vs. Joaquín Guzmán Loera” beskrevs av somliga som århundradets rättegång. När den avslutades i februari hade den pågått i tio veckor. Även om tisdagens livstidsdom mot Sinaloakartellens boss beskrivs som en seger i kriget mot knarket fortsätter den brottsliga verksamheten som om ingenting hänt. I USA spenderas årligen motsvarande en biljon svenska kronor på narkotika, och missbruket är på väg upp.

Enligt Joaquín ”El Chapo” Guzmáns försvarsadvokater var deras klient inställd på en fällande dom. Straffet, livstids fängelse, var väntat. Guzmán kommer under återstoden av sitt liv att vara inspärrad i det gudsförgätna högsäkerhetsfängelset ADX Florence i den amerikanska delstaten Colorado.

”El Chapo” redan ersatt

Joaquín Guzmáns livstidsdom må vara en fjäder i hatten för mexikanska och amerikanska myndigheter. Men för narkotikahandeln innebär den ingenting. Ismael Zambada, ”El Chapos” högra hand i Sinaloa-kartellen, sade i en intervju för några år sedan: ”Så snart en boss har låsts in, dödats eller utlämnats är hans ersättare redan på plats.”

Från springpojkte och torped till hela världens knarkkung. Bilden är ett montage. Foto: Damian Dovarganes/AP/TT, AFP

I USA, de mexikanska narkotikakartellernas främsta marknad, spenderas årligen 109 miljarder dollar på illegala droger. Det är drygt en biljon svenska kronor.

Enligt USA:s narkotikabekämpningsmyndighet DEA:s senaste rapport är tillgången på narkotika idag större än någonsin i USA. Den absoluta lejonparten smugglas in i landet från Mexiko.

Medellivslängd skrivs ned

Missbruket av heroin, kokain och metamfetamin ökar i USA, och antalet överdoser bland amerikaner slog förra året i taket.

Dessutom har Mexikos knarkkarteller slagit mynt av, och djupt förvärrat, USA:s opioidkris genom att översvämma marknaden med billigt, illegalt fentanyl, en mycket potent syntetisk opioid.

Det stora antalet dödsfall till följd av överdoser och självmord har tvingat USA att skriva ner medellivslängden för sina invånare tre år i följd. Det är idag högre risk för en amerikan att dö i en överdos än i trafiken, enligt USA:s motsvarighet till Folkhälsoinstitutet.

Blodig tid i Mexiko

Medan amerikaner dör i överdoser faller mexikanerna offer för våldet. 2006 förklarade Mexikos dåvarande president Felipe Calderón, med amerikansk hjälp, krig mot de mexikanska narkotikakartellerna. Det blev startskottet på en av de blodigaste perioderna i Mexikos historia.

På 13 år, den tid kriget mot knarkkartellerna pågått, har 250 000 människor mördats i Mexiko. 150 000 av dessa mord har förövats av narkotikasyndikaten, enligt uppskattningar av USA:s kongress. Mexíko intar idag en av topplaceringarna på listan över världens våldsammaste länder.

Samtidigt har narkotikaanvändningen gått upp även i Mexiko, där den historiskt sett varit låg. 2016 uppgav dubbelt så många mexikaner att de provat narkotika jämfört med 14 år tidigare.

De som hävdar att kriget mot knarket har förlorats saknar inte argument.

Här förklarar Felipe Calderón krig mot narkotikasyndikaten
Spenderar 109 miljarder dollar – på illegala droger

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer