Med en impopulär president i spetsen, och opinionsundersökningar som talar sitt tydliga språk, ser årets mellanårsval ut att bli en dyster historia för Demokraterna.
Republikanerna har haft majoritet i representanthuset, kongressens undre kammare, sedan valet 2010. Flera stora undersökningar, bland annat gjorda av Washington Post och New York Times, pekar nu mot att Republikanerna kommer att få majoritet även i senaten – och därmed kontrollera hela kongressen.
Med en president som har svårt att få igenom sin politik och en stiltje i kongressen har den politiska situationen orsakat stor frustration bland många amerikaner. Ett republikanskt övertagande kan, enligt SVT:s USA-korrespondent Erika Bjerström, komma att få stor effekt för en kongress som i nuläget framförallt arbetar med att blockera varandra.
– Paradoxalt nog tror man att det kommer att bryta dödläget. Nu måste republikanska partiet sluta vara nej-sägare, och visa att de är regeringsdugliga inför valet 2016.
De stora mätningarna
För att vinna racet behöver Republikanerna ytterligare sex platser i senaten, något de ser ut att kunna ta. Men än är inte slaget över. Andra opinionsundersökningar visar att Demokraterna fortfarande kan behålla makten. Och slaget står i ett antal stater, där väljarna ännu inte verkar ha bestämt sig.
Enligt sajten Real Clear Politics sammanställning av nationella mätningar är det fortfarande en ”öppen match” i delstaterna Colorado, Alaska, Arkansas. Kansas, Iowa, Louisiana, Georgia, North Carolina, Kentucky och New Hampshire.
Enligt Washington Posts mätning ”Election lab” är sannolikheten för en republikansk majoritet 93 procent – vilket kan jämföras med i somras då partierna enligt samma undersökning hade lika stor chans.
New York Times mätningar visar att republikanernas chans till majoritet ligger på 68 procent. Klart är att Demokraterna behöver en stenhård spurt om man överhuvud taget ska ha en chans att vända vindarna.
Det kan också bli så att det dröjer ett bra tag innan kampen om senaten avgörs. Det ser ut att bli ett extremt jämt lopp i Georgia och Louisiana, vilket skulle kunna leda till omval. Resultaten kan därför dröja till januari, enligt The New Yorkers politiska skribent John Cassidy.
Demokrater kämpar i motvind
Valracet har kännetecknats av en utbredd misstro mot president Barack Obama. Att hålla väljarnas missnöje mot presidenten skiljt från namnen på de demokratiska valsedlarna är en utmaning – särskilt i de stater där partierna slagits som hårdast för att vinna över röster och de republikanska kandidaterna inte tvekat på att koppla samman sina demokratiska motståndare med presidenten.
Bland annat fick den demokratiska kandidaten i Kentucky Alison Lundergran Grimes det hett om öronen då hon i direktsändning vägrade svara på om hon röstat på presidenten i det senaste valet. I en av hennes valfilmer är Grimes tydlig med sin inställning till presidenten, då hon vänder sig mot kameran och säger ”Jag är inte Obama”.
– Skälet till att hon gör det här är att hennes motståndare, Mitch McConell, hela tiden har utmålat henne som Obamas nickedocka, säger SVT:s Erika Bjerström.
– Obamas popularitetssiffror är historiskt låga just nu. Folk tycker att han är akademisk, odynamisk, en ganska kylig person. Därför fjärmar sig Demokraterna från honom. Istället är det Hillary Clinton som varit vallokomotiv.
Kan bli historiskt
Om det blir som många av mätningarna pekar på, och USA står inför läget att ett parti har hela makten i kongressen, kan vi snart komma att se fler reformer, säger Erika Bjerström. Men för Obama väntar två år av nya svårigheter, med mindre möjlighet att få igenom sin politik.
– Obama får inte bli den som håller på och lägger veto, vilket han skulle kunna göra. Det skulle se illa ut för Demokraterna och den person som försöker bli vald som demokratisk president 2016.
Förutom avgörandet om majoriteten i senaten står samtliga av de 435 platserna i representanthuset på spel när amerikanerna går till val den 4 november. Dessutom ska guvernörer väljas, sammanlagt hålls 36 sådana val i år.
Enligt Washington Post kan guvernörsvalen bli historiska då det var 30 år sedan fler än sex sittande guvernörer förlorade sina platser – något som skulle kunna ske i år, enligt opinionsmätningar.
SVT kommer att bevaka mellanårsvalet på plats i Washington – följ med här på svt.se och twittra under #dinröst!
Fakta: Mellanårsvalet
Mellanårsvalet hålls vart fjärde år i USA och inträffar alltig halvvägs in i den sittande presidentens mandatperiod på fyra år.
Valdagen inträffar tisdagen efter den första måndagen i november, två år efter presidentvalet – i år den 4 november.
Valet gäller kongressen, som består av två kamrar: Representanthuset och senaten.
Representanthuset består av 435 representanter som väljs vartannat år och mandaten fördelas i förhållande till folkmängd i respektive delstat. Varje delstat har minst en ledamot.
Senaten består av två representanter från var och en av de 50 staterna, alltså 100 stycken. I varje mellanårsval står ungefär en tredjedel av platserna i senaten på spel. Senatorerna väljs direkt av medborgarna i respektive stat, och sitter under en mandatperiod på sex år.