Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
SVT kan avslöja miljardären Isabel dos Santos upplägg för att ”plundra” Ericssons angolanska nyckelpartner Unitel. Foto: ICIJ

Så ”plundrade” Afrikas rikaste kvinna Ericssons affärspartner

Uppdaterad
Publicerad
Tillsammans med svenska Ericsson byggde angolanska miljardären Isabel dos Santos Angolas mobilnät. I dag kämpar hon mot omfattande korruptionsanklagelser och SVT kan nu avslöja dos Santos upplägg för att ”plundra” Ericssons angolanska nyckelpartner.

När Angolas största mobiloperatör Unitel år 2014 visade upp sitt nya snabbare 4G-nät var det ett stolt ögonblick för svenska Ericsson. En bedrift, som företaget självt uttryckt saken. Inför lanseringen hade man kontaktat det angolanska företaget och bjöd in storägaren Isabel dos Santos – dotter till dåvarande presidenten José Eduardo dos Santos – till Sverige för att uppvakta henne.

I en intervju med BBC Africa beskriver hon själv hur Ericsson körde runt henne i en vit skåpbil och visade upp tekniken för att titta på tv i mobilen.

– Vi fick ett samtal från Ericsson där de sade att ”ert nätverk är ett av de få nätverk i världen som vi anser vara 4G-redo. Kan vi testa 4G med er?”, berättar hon.

Anklagades för ”plundring”

Men samtidigt som dos Santos planerade 4G-lanseringen med Ericsson med ena handen, tömde hon med andra handen bolaget på hundratals miljoner kronor. Det enligt den portugisiska aktieägaren i Unitel, PTV, som tog anklagelserna mot dos Santos och resten av ägarna i Unitel till skiljedomstol i Paris.

Förutom PTV och dos Santos ägde Angolas statliga oljebolag Sonangol och en exgeneral, tillika bekant till dos Santos pappa, en fjärdedel var. PTV:s andel ägs i dag av brasilianska Oi.

”Utöver slående brott mot aktieägaravtalen som har skadat PTV så är de svarande också inblandade i en plan för att plundra Unitels tillgångar och sedan föra över vinsterna till andra affärsverksamheter som berikar de svarande, särskilt till fördel för Isabel dos Santos, dottern till Angolas president”, står det i ansökan om skiljedom.

I listan över de olika anklagelserna säger man också att ”de svarande har plundrat Unitel”.

PTV vann i domstolen, som till slut tvingade Unitel att betala över sex miljarder kronor som ersättning för kontraktsbrott.

Dokument ger unik inblick

Hur upplägget gick till framgår av hundratusentals interna dokument kring Isabel dos Santos affärer. Dokument som nu har kommit fram i den halvårslånga genomgång som SVT och ett 30-tal andra redaktioner över hela världen har granskat tillsammans med journalistnätverket ICIJ.

I dokumenten framgår hur Isabel dos Santos lät Unitel låna ut över fyra miljarder kronor till Unitel International Holdings (UIH) ett företag som trots sitt namn inte ägs av Unitel utan av dos Santos själv. Dokumenten i läckan visar att hon skrivit på lånet, både som givare och mottagare.

”Transaktionen mellan Unitel och Unitel International Holdings har inget strategiskt värde eller över huvud taget någon nytta för Unitel. Den tjänar bara Isabel dos Santos Intressen”, säger PTV i sin ansökan.

På exakt vilka punkter domstolen gav PTV/Oi rätt är hemligt, men dos Santos advokater säger till ICIJ att domstolen inte ansåg att företaget lidit skada av de kontroversiella lånen. Dos Santos har å sin sida uppgett att alla lån ska betalas tillbaka, och att upplägget var affärsmässigt korrekt.

Aktivist: Ericsson har ansvar

Den sammantagna bilden av läckan är att dos Santos har skott sig på det faktum att hennes pappa, president José Eduardo dos Santos, i nästan fyra decennier styrde Angola med hård hand. I Unitel var det hennes pappa som genom presidentdekret gav bolaget den åtråvärda mobillicensen, den första privata i Angola.

Unitel kom att bli en kassako -- genomgången av dokumenten visar att aktieägarna fick över 50 miljarder kronor i utdelning 2006-2015, enligt ICIJ:s beräkning. Bolaget har kallats för dos Santos privata spargris.

Enligt angolanska antikorruptionsaktivisten Rafael Marques de Morais är Unitels hennes viktigaste företag. Svenska Ericsson och andra utländska företag bär därför enligt honom ett stort ansvar för att genom sina affärer med dos Santos ha bidragit till Angolas korrupta affärsklimat.

– De har haft ett val och de har inte använt sin makt, sitt rykte, för att kräva en ren marknad, säger han.

– De ville tjäna pengar i en väldigt korrupt miljö.

Ericsson vill inte kommentera

De läckta dokument som SVT har tagit del av visar också på de omfattande affärerna mellan de två företagen, där Ericsson levererat hårdvara för att bygga upp Unitels nät. Ericsson lyfter självt fram samarbetet med Unitel som en succé med hashtaggen #successtories.

Angola är ett av världens mest korrupta länder där knappt hälften av befolkningen uppskattas leva i fattigdom.  Att som svenskt företag verka i ett land som Angola, där korruptionen är så utbredd innebär en stor risk. Det säger Ulrik Åshuvud, ordförande för antikorruptionsorganisationen Transparency International i Sverige.

Inte minst för ett företag som Ericsson som nyligen tvingades betala över 10 miljarder kronor i böter för mutbrott i flera länder. Då måste företag fråga sig om de kan verka i landet.

– Det är dilemmat: ska man dra sig därifrån och inte kunna göra affärer i landet? Ja, i vart fall måste man göra dem rent, säger han.

– Det finns inget alternativ.

SVT har flera gånger sökt Ericsson för att få svar på hur man ser på sina affärer med Unitel i Angola, på relationen till Isabel dos Santos och på kritiken. Ericsson vill inte ställa upp på en intervju eller ens kommentera dem. I ett mejlsvar skriver Ericsson bara att man jobbar noggrant mot korruption.

Dos Santos: ”En häxjakt”

I Angola har den nya regeringen, efter att dos Santos far 2017 lämnade presidentposten, svurit att stoppa korruptionen och utredarna har nu Isabel dos Santos i siktet. Strax före nyår, två veckor efter att ICIJ med SVT och dess andra samarbetspartners kontaktat angolanska myndigheter med anledning av de läckta dokumenten, så frös Angola Isabel dos Santos tillgångar.

Det inklusive hennes ägande i Unitel. Angolanska myndigheter anklagar henne för att vara skyldig över tio miljarder kronor.

Dos Santos nekar till brott och avfärdar utredningarna som en politiskt motiverad ”häxjakt”. Hon bemöter uppgifterna som framkommit i Luanda Leaks i ett tio sidor långt brev från sina advokater.

I ett brev till ICIJ, mottaget den 14 januari, svarar dos Santos på kritiken och avfärdar alla anklagelser: “As such, absent any particulars of the material on which the ICIJ and its media partners are relying, our client doesnot consider it appropriate, or constructive, to respond in isolation to the various questions raised by your letter.”, skriver man bland annat. Foto: SVT

– Det pågår en samordnad attack från den nuvarande regeringen som är helt politiskt motiverad, säger dos Santos till BBC, en av SVT:s partners i granskningen.

– Det här är politisk förföljelse.

VAD ÄR #LUANDALEAKS?

Visa

Luanda Leaks, som fått sitt namn av Angolas huvudstad Luanda, är ett granskande journalistiskt projekt lett av det internationella grävande journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) tillsammans med 36 redaktioner världen om, varav SVT är ett.

Luanda Leaks är en granskning av Isabel dos Santos, dotter till Angolas expresident, och hennes närmaste krets. Dos Santos anses vara Afrikas rikaste kvinna och har i hemlandet kallats ”prinsessan”, med hänvisning till hur hon tack vare sin presidentpappa byggt en massiv förmögenhet. Hon förnekar själv att hon har haft någon hjälp av sin pappa eller hans regering, och säger att hon själv byggt upp sin rikedom genom hårt slit och en vass näsa för affärer.

Granskningen utgår ifrån över 715 000 läckta interna dokument kring dos Santos och hennes företag. De läckta dokumenten kommer från en visselblåsare som lämnade över jättematerialet till den Frankrikebaserade visselblåsareorganisationen PPLAAF. Det handlar bland annat om fakturor, mötesprotokoll, mejl och kontrakt.

Totalt har över 120 journalister från 20 olika länder samarbetat kring materialet. Bland dem finns journalister från SVT, BBC, The New York Times, The Guardian med flera.

RÄTTELSE

Visa

I videon uppger reportern att Unitel 2014 testade Afrikas första telefonnät med LTE-teknologi. Den korrekta benämningen ska vara LTE-A-teknologi.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer