Foto: SVT Design

De har makten i Iran

Publicerad

Irans politiska system är både krångligt och unikt och kan beskrivas som en teokrati med demokratiska inslag.

Efter revolutionen 1979 skrevs en ny konstitution och sedan dess är Iran en islamisk republik där islamiska lagar, sharia, utgör grunden för lagstiftningen. Landet är i praktiken en religiös diktatur.

Prästerskapet har alltså den avgörande makten, även om folkvalda organ har ett visst inflytande.

Landets högste andlige ledare (vali-e faqih) är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei, som tog över titeln efter att den islamiska revolutionens huvudperson ayatolla Ruhollah Khomeini avlidit. Den högste ledaren är vald på livstid och har nästintill oinskränkt makt och utses inte i några allmänna val.

Den högste ledaren ses också som ställföreträdare för den tolfte imamen, som enligt shiamuslimer försvann på 800-talet och väntas återvända som frälsaren.

Vidare styr han över Irans politiska riktning och över dess krigsmakt (bland annat Revolutionsgardet och folkmilisen Basij), media och domstolsväsende.

Den högste ledaren utses av Expertrådet, som består av 86 religions- och rättslärda. Expertrådet är folkvalt, men alla kandidater måste godkännas av Väktarrådet.

Väktarrådet (shura-e-nigahban) består av tolv medlemmar, sex konservativa jurister och sex mullor, som den högste ledaren utser. De kontrollerar att lagar som stiftas av parlamentet överensstämmer med islam och författningen. Rådet beslutar också om vilka kandidater som får ställa upp i de allmänna valen.

Till årets presidentval godkändes 6 av sammanlagt 1636 kandidater.

En av kandidaterna som stoppades i år var den förre detta presidenten Mahmoud Ahmadinejad, som registrerat sig som kandidat, trots att ayatolla Ali Khamenei avrådde honom från att ställa upp i valet – något som kan ses som en sällsynt förolämpning från Ahmadinejad sida. 

Folket väljer också medlemmarna i parlamentet samt presidenten, vilka har den lagstiftande respektive den verkställande makten.

Den som vill ställa upp i presidentvalet, som hålls vart fjärde år, måste godkännas av Väktarrådet och Den högste ledaren. Presidenten kan väljas om en gång.

Parlamentet (majlis-e shura-e islami) har en kammare med 290 ledamöter, som väljs om vart fjärde år och kan avsätta regeringens ministrar.

Av naturliga skäl uppstår ofta konflikt rörande nya lagar mellan parlamentet och Väktarrådet.

Därför finns Medlarrådet, som består av 51 medlemmar och medlar i konflikter mellan parlamentet och Väktarrådet. Den högste ledaren utser medlemmarna i Medlarrådet och har dessutom alltid det sista ordet.

Medlemmarna i Medlarrådet utses av Den högste ledaren.

Fakta: Iran

Visa

• Statsskick: Islamisk republiken
• Huvudstad: Teheran (7.160.000)
• Officiellt språk: Persiska
• Statsreligion Islam (Shia)
• Högste ledare: Ali Khamenei
• President: Hassan Rohani
• Folkmängd: 80 miljoner
• Yta: 1 648 000 kvadratkilometer (knappt fyra gånger större än Sverige)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Presidentval i Iran 2017

Mer i ämnet