19-åriga Laura bor fortfarande kvar på barnhem men har alltid drömt om att bli adopterad. Foto: SVT

Tiotusentals barn blir vuxna på barnhem

Publicerad

Colombia var länge det land i Latinamerika som flest barn adopterades från. Men sedan reglerna skärptes har adoptionerna minskat, och tiotusentals barn blir vuxna på barnhemmen.

På Casa de La Chiquinquirá, ett av många barnhem i Medellín, lever 19-åriga Laura. Här bor hon i en sovsal med jämnåriga flickor som hon har kommit att se som familjemedlemmar. Men länge hoppades hon på att få en annan typ av familj.

– Jag har alltid haft en dröm om att adopteras, och jag tror att livet skulle vara lättare om jag blivit det. Men adoption är en möjlighet för små barn. När man blir större vill ingen adoptera en längre och då tappar man hoppet, säger Laura.

Hittades på gatan

Laura har slussats mellan olika hem sedan hon var fyra år gammal och hittades på gatan av polisen.

– Tidigare bodde jag i olika fosterhem, med ”lånade” familjer. Jag tyckte mer om att vara där, eftersom man kände en mammas och pappas värme. Till låns, men ändå, säger hon.

Svenska familjer adopterade

Till och med 2010 adopterades omkring 3.000 barn varje år i Colombia, och inte minst många svenska familjer tog emot barn från colombianska barnhem under 1980- och 1990-talen. Men sedan dess har flera fall då adoptioner inte gått rätt till uppmärksammats.
I ett av dem adopterades en nioårig flicka bort trots att  släktingar ville ta hand om henne.
Efter det skärptes lagen och det slogs fast att alla till och med sjätte ledet av släktskap med ett barn ska sökas och tillfrågas före en adoption. Ett i vissa fall oändligt arbete och medan det pågår blir barnen kvar på barnhem – hittills i år har färre än 800 adopterats.

Stark opinion i Colombia

Genom tv-programmet ”Séptimo día”, som sände en hel serie om adoption har flera fall med bristande kontroll blivit kända för den colombianska allmänheten, och en ny opinion har bildats mot adoptioner. Något som gör myndigheternas tjänstemän ännu mer försiktiga med att godkänna adoptioner.

– Barnen växer upp här och förlorar sina möjligheter. Då har familjen inte rätt till barnet, det är barnet som har rätt till sin familj. Jag tycker att man misstolkar lagen, säger Pilar Gómez, barnhemsföreståndare i Medellín.

Hon är en av de främsta kritikerna till tv-serien om adoptioner och driver ett hem för små barn, där bara 3 av 52 stycken är i pågående adoptionsprocesser. Hon har själv två vuxna adopterade barn, och tillsammans ligger de på politiker och medier för att adoptioner ska bli enklare igen.

Inte bara föräldralösa på hemmen

Många barn som bor på hennes hem har mammor som hälsar på, men som saknar rätt eller medel att ta hand om sina barn. Och enligt Pilar Gómez har de förverkat rätten till sitt moderskap.

– Många som saknar resurser lämnar in barnen frivilligt. De säger att det ska ta slut, men så kommer de tillbaka med nästa barn efter något år. Av brist på ansvar, av brist på kärlek. De är inte mammor i ordets sanna bemärkelse, säger hon.

Vill bo med bästa kompisen

I 19-åriga Lauras fall har inga släktingar som kan ta hand om henne hittats. Hon har vetat i många år att hennes biologiska mamma inte kommer att dyka upp men hon är ändå inte arg på henne.

– När jag var liten och just hade kommit till hemmet sa jag hela tiden att min mamma snart skulle komma och hämta mig. Men hon kom aldrig och man vänjer sig. Hon hade väl sina skäl. Jag håller det inte emot henne. Det var ju ändå hon som gav mig livet, säger Laura.

Bor kvar på barnhemmet

Hon ska bo kvar på barnhemmet tills hon är klar med skolan, sedan ska hon klara sig själv. Planen är att utbilda sig till socialarbetare och flytta ihop med bästa kompisen som hon delar rum med. Hon är osäker på om hon kommer att vilja bilda egen familj.

– Jag tänker inte på det än. Jag måste ordna mitt eget först. Jag vill inte att ett barn ska behöva upprepa min historia, säger Laura.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer