När det syriska inbördeskriget bröt ut välkomnade Turkiets president syrierna med öppna armar. Då blev det populärt bland syriska flyktingar att döpa sina nyfödda bebisar till Erdogan.
Nu pratar presidenten inte längre om broderskap och gästfrihet utan om storskaliga planer på att skicka tillbaka syrier. De som inte har sina papper i ordning kan tvingas att skriva under på att de frivilligt vill återvända till hemlandet. Skräckhistorier om hot och våld har ökat oron bland flyktingarna.
Dramatisk vändning
Men vad ligger bakom president Erdogans dramatiska vändning och hårdnande attityd mot de syriska flyktingarna?
Det handlar nu om att blidka en hätsk opinion. Bland turkarna finns ett kokande missnöje med de 3,6 miljoner syrier som finns i landet. Fientligheten har tilltagit kraftigt i takt med den ekonomiska krisen. Fyra av fem tillfrågade invånare i Turkiet vill att syrierna skickas hem, visar en färsk enkätundersökning.
Nederlag för Erdogan
Flyktingfrågan anses ha spelat en avgörande roll i de svidande nederlag som Erdogans parti fick känna av i vårens lokalval i Istanbul och andra storstäder.
Men det handlar inte bara om hemmaopinionen. Flyktingarna används också som ett slagträ i det internationella spelet kring Erdogans hjärtefråga: att upprätta en så kallad säkerhetszon i norra Syrien.
Huvudsyftet med zonens är att driva bort de kurdiska YPG-styrkorna från den turkiska gränsen. De kurdiska styrkorna är en förgrening av Turkiets ärkefiende PKK, och samtidigt en nära allierad med USA som har hyllats för sin kamp mot IS.
USA lovade samarbete
Erdogan har i åratal pressat USA att förverkliga planen om en säkerhetszon. I somras skramlade den turkiska militären med tunga vapen vid gränsen vilket fick USA att lova att samarbeta, men utan att precisera säkerhetszonens utformning eller en tidsplan.
Sedan dess har USA förhalat frågan. Och nu verkar Erdogan utnyttja flyktingfrågan för att få sin vilja igenom. Med morot och piska har han upprepat sitt ultimatum till EU: Hjälp mig med säkerhetszonen så hjälper jag er med flyktingarna. Blir det ingen säkerhetszon öppnas åter portarna för en ny storskalig flyktingkris i Europa.
Erbjuder plats
Erdogans senaste utspel låter närmast som en säljpitch till EU-politiker:
”Beroende på säkerhetszonens storlek kan vi erbjuda plats åt två till tre miljoner syriska asylsökande, som för tillfället befinner sig i Turkiet och Europa.”
Svårt utan stormakterna
Men är planen på en säkerhetszon dit syriska flyktingar kan förvisas verkligen realistisk?
Mycket tveksamt – i alla fall ser det svårt ut att genomföra planen utan stormakterna USA och Ryssland. Erdogan behöver deras militära uppbackning och aktiva samarbete.
De syriska flyktingarna i Turkiet är alltmer utsatta. Man kan också fråga sig hur de som döpte sina barn till Erdogan känner i dag.