Sedan början av mars kontrollerar Ryssland kärnkraftverket Zaporizjzja. Men det var först i början av augusti som larmen om beskjutning mot kärnkraftverket började komma.

Båda sidor nekar till att de skulle ha med beskjutningen att göra och skyller på varandra.

Viktig energiförsörjning

Zaporizjzja stod innan kriget för en femtedel av Ukrainas elproduktion och är strategiskt belägen vid floden Dnepr som just nu utgör frontlinjen i kriget. På andra sidan finns ukrainska soldater.

Samtidigt som kärnkraftverket är ockuperat tvingas de ukrainska arbetarna stanna kvar och sköta driften av anläggningen.

Anklagas för att vilja stjäla elen

Ukraina anklagar Ryssland för att använda anläggningen som en sköld för att kunna utföra attacker i området. Ryssland ska också ha planer på att ansluta kärnkraftverket till elnätet på ockuperade Krim, enligt det ukrainska företaget Energoatom som driver Zaporizjzja.

Ryssland å sin sida menar att deras närvaro snarare förhindrar en kärnkraftsolycka.

Attacker mot kärnkraft inte strikt förbjudet

Det har tidigare gjorts försök med att förbjuda beskjutning mot kärnkraftverk. Ett tillägg till Genèvekonventionen 1977 förbjuder attacker mot civila kärnkraftverk, men Ryssland drog sig ur den delen av avtalet 2019.

En orsak till att det inte finns några strikta förbud mot attacker mot kärnkraftverk är hur USA har hanterat frågan, berättar Matthew Bunn, professor i energihantering, nationell säkerhet och utrikespolitik på Harvard Kennedy School, för Vox.

– USA har velat behålla möjligheten att attackera kärnreaktorer. Det är inte ovanligt att en stat som lanserar ett kärnvapenprogram hävdar att det är en civil reaktor, när det i själva verket är en militär reaktor, säger han.

I klippet ser du hur Europas största kärnkraftverk hamnade mitt i striderna.