Om barnen inte går till skolan blir det inga bidrag till föräldrarna. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Socialbidrag – men bara om barnen går till skolan

Uppdaterad
Publicerad

Msayos hela familj överlever tack vare att barnen går i skolan. Utan utbildning och hälsokontroller för barnen dras socialbidraget in.

Det kallas för den tysta revolutionen. I takt med att flera afrikanska länder fått växande inkomster till statskassan och en ny generation politiska ledare så börjar man bygga sociala trygghetsnät.

I dag finns både pensionärer och ensamstående mammor som får socialstöd i flera afrikanska länder. Hittills räknar man med att 14 länder börjat med fördelningspolitik med stöd till de svagaste grupperna i samhället. Men de afrikanska modellerna skiljer sig från de vi har i väst – det ställs tuffa motkrav på den som till exempel får socialstöd.

Tar hand om barnbarn och mamma

Vi är i en liten by utanför Bagamoyo i Tanzania. I ett enkelt lerhus, med med nytt plåttak, bor Msayo Temela.

Det finns människor som livet givit en börda som knappt går att uthärda. Så ter sig livet för Msayo Temela, en av miljoner afrikanska kvinnor ensamma om sitt  försörjningsansvar.

Msayo har hand om sin gamla mamma som de tror är över 100 år (mamman minns utbrottet av första världskriget) och sina tre barnbarn. Dottern är försvunnen. Hon väver bastmattor för att försöka få inkomster.

–  Det är svårt att få pengarna att gå ihop och vi kan inte odla heller just nu, du ser hur torrt det är, berättar hon tyst.

Överlever tack vare socialbidrag

Det här hade kunnat bli ännu ett reportage om den hopplösa fattigdom och misären men det är nåt som har hänt. För med det växande välståndet i Tanzania börjar nu ett socialt trygghetssystem växa fram. Msayo överlever tack vare socialbidrag från staten. Hon får 200 kr i månaden  Men bidraget är inte utan krav. Hon har en rad skyldigheter som bidragstagare.

Hennes dotterdotter har feber och vattkoppor och måste till den lokala sjukkliniken, att se till att barnen får läkarvård  är ett krav för att få socialstöd.  Msayo måste också se till att barnen får sina vaccinationer och kommer iväg till skolan. Gör hon inte det fryser pengarna inne.

”Barnen kommer mätta till skolan”

Och både socialstöden och motkraven att gett resultat. Skolnärvaron har ökat från 60 till nästan 100 procent.

– Barnen mår också bättre, de har uniformer, skolböcker, de är mätta när de kommer till skolan och har mer energi, berättar skolans rektor George Nduma. Läskunnigheten har ökat och allt färre barn skickas till traditionella medicinmän när de är sjuka.

Pengarna går till kvinnorna, och de får betalt via betaltjänsten M-Pesa i mobilen.Att kvinnor får pengarna är för att all forskning visar att kvinnor prioriterar skola och hälsovård när de får lite pengar över.

Finansieras med hjälp av bistånd

Tanzania finansierar bidragen delvis med hjälp av bistånd men målet är att staten ska ta över kostnaderna. Inom biståndssektorn pågår en diskussion om det verkligen är biståndets roll att delfinansiera sociala tryghhetsnät, det ska finansieras med hjälp av skatteinkomster från den växande medeklassen. 

Gemensamt är kravet på motprestation, modeller som de afrikanska ledarna hämtat hem från andra utvecklingsländer som Brasilien och Mexiko. Europas bidragssystem är ingen förebild. Msayo accepterar motkraven även om alla inte är lika lätta att leva upp till.

– I kraven ingår att gamla måste på en årlig hälsokontroll. Men fast mamma har feber vägrar hon gå till läkaren, hon tycker att hon är för gammal för att man ska slösa pengar på ett läkarbesök.

Msayo himlar med ögonen, man fattar att diskussionerna mellan mor och dotter varit många.

En 100-årig mamma som trilskas är kanske ett evigt problem men nytt är att Afrikas välfärdstater prioriterar en omsorg om de allra fattigaste, som gör att den här unga generationen är bättre rustad än Msayo och hennes mamma som levt sitt liv utan utbildning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Det nya Afrika

Mer i ämnet