Många politiska analytiker är i alla fall tveksamma om det kan bildas en majoritet i någon kombination av de större fyra partier som slåss om makten.

Det innebär att mångas förhoppningar om en förnyelse av spansk politik grusas. 

Förlorade sin dominans

Hög arbetslöshet, smärtsamma sparåtgärder och korruption retar de spanska väljarna. Så redan i förra valet övergav de i massor de två partier som sedan 1977 dominerat politiken.

Både det konservativa Folkpartiet (Partido Popular, PP) och socialisterna, PSOE, förlorade sin klara dominans i spansk politik i decembervalet. Det var en stark protest från väljare som hoppades på något nytt.

PP och PSOE har sedan demokratiska val infördes 1977 växlat om vid makten.

Ingen kompromiss

Men i december kan man säga att tvåpartisystemet avlöstes av ett nytt system med fyra partier. De nya partierna såg sig som representanter för en ny politisk kultur.

Resultatet efter decembervalet blev dock att partierna inte kunde komma fram till en kompromiss.

Det är proteströrelsen mot åtstramningsåtgärder och sparpolitik som fött ett folkligt uppror mot eliten, de gamla partierna. Det är alltså samma fenomen som i en rad andra stater i Europa.

Det blev nyval

Men Spanien är unikt på en avgörande punkt: Det har inte funnits utrymme för några högerpopulistiska partier som i övriga Europa.

Detta trots att Spanien före det demokratiska genombrottet i slutet av 1970-talet hade en brutal fascistisk regim under general Francisco Franco.

Sedan december har partierna förhandlat och försökt bilda regering. Men det har inte gått. Motsättningarna var för stora. Så det blev nyval.

Nykomlingarna är det näringslivsvänliga liberala partiet Ciudadanos (Medborgare) och vänsterpartiet Podemos (Vi kan), som också vill dra till sig mittenväljare.

PP största parti

I årets val har Podemos gått ihop med ett tidigare vänsterparti, Izquierda Unida (Enade vänstern), i vilket även det gamla kommunistpartiet ingår.

Det nya valförbundet heter Unidos Podemos (Enade kan vi).

PP väntas fortfarande bli största parti men får inte en egen majoritet. Det är majoritetsfrågan som är en av valets största frågor: Vem ska kunna bilda regering med vem?

En osäkerhetsfaktor när det gäller valutgången är att det kan bli ett lågt valdeltagande. Särskilt fruktar man att unga är utleda på den fastlåsta situationen och sina egna dystra framtidsutsikter och därför struntar i att rösta.

Hård sparpolitik

Om de unga går till vallokalerna anses detta gynna de nytillkomna båda partierna.

I ett försök att lätta upp den politiska informationen har Unidos Podemos tryckt upp sitt nära tvåhundra sidor långa valprogram efter förebild av Ikea-katalogen.

PP har drivit en hård sparpolitik och det är detta i förening med en rad mutskandaler som gjort att PP har förlorat mark. Unidos Podemos vill stoppa denna åtstramning.

”Stor koalition”

I förra valet var PSOE näst största parti (och har tidigare varit det största), men nu ser det ut som om Unidos Podemos skulle bli tvåa. Ett pinsamt nederlag ser ut att drabba socialisterna.

PSOE var nära att bilda regering i våras tillsammans med Ciudadanos, men efter två omröstningar i parlamentet konstaterade man att koalitionen inte kunde få egen majoritet.

Man talar nu om en möjlig framtida koalition mellan PP och Ciudadanos eller mellan Unidos Podemos och PSOE eller en ”stor koalition” mellan de båda gamla antagonisterna PP och PSOE.

Kan underlätta

Det som möjligen kan underlätta en regeringsbildning efter valet är dock att Unidos Podemos denna gång tydligen kan tänka sig att avstå från kravet att det ska hållas en folkomröstning om Kataloniens självständighet.

De andra tre stora partierna har varit emot detta, vilket försvårade försöken att bilda regering under de gångna månaderna.

Väldig utmaning

Den stora koalitionen är PP-ledarens önskedröm men PSOE vill inte bli juniorpartner till den gamle motståndaren. Det skulle också ses som en väldig utmaning mot många väljare som är trötta på det gamla och vill ha något nytt.

Att rösta på utmanarpartierna är för många spanska väljare ett sätt att markera att de vill ha en ny sorts demokrati. För Unidos Podemos handlar det dessutom om att utmana den sparpolitik som landet tvingats driva i åtskilliga år nu.

Men enligt opinionsundersökningarna är det å andra sidan bara ”den stora koalitionen” som skulle kunna nå egen majoritet. Det behövs 176 mandat för egen majoritet.

Det finns också fyra småpartier som i vissa tänkta partikombinationer skulle kunna spela en roll. 

Väntar på en signal

Den spanska ekonomin anses utveckla sig bra med en tillväxt i fjol på tre procent. Men arbetslösheten ligger över 20 procent, bland ungdomar på 50.

Pressen på både de etablerade och de nytillkomna partierna är stor. Det råder en stora ilska bland väljarna över att man på så lång tid inte kunnat bilda regering.

De unga verkar vänta på en signal till uppbrott, men om opinionsmätningarna stämmer, kan alltsammans bli vid det gamla.