Ines Arrimadas, ledare för Ciudadanos i Katalonien, och Albert Rivera, nationell partiledare, jublar efter folkomröstningen i Katalonien. Foto: Reuters/TT

Splittringen kvarstår i Katalonien

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Så är Katalonien tillbaka till ruta ett, för dragkampen om katalansk självständighet fortsätter. Valutgången är visserligen en stor triumf för den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, när nu de tre partier som önskar självständighet har vunnit majoritet i regionparlamentet. Men resultatet har inte löst upp några knutar alls, bara fördjupat den splittring som plågar Spanien.

Pia Bernhardson

Utrikeschef

Det är i praktiken resultatet av torsdagens regionalval i Katalonien.

Separatisterna fick absolut majoritet i kraft av antalet mandat, men inte i antal faktiska röster. Drygt 47 procent röstade för självständighetspartierna, medan drygt 50 procent röstade för partier som vill att regionen fortsätter att vara en del av Spanien.

Kataloniens självständighetskamp

Det katalanska valsystemet gynnar nämligen valkretsar på landsbygden och där har den katalanska nationalismen sitt starkaste fäste.

För att göra saken än mer komplicerad blev dessutom det liberala, spansksinnade Ciudadanos valets sensation och segrare.

Att det liberala partiet blev största parti, samtidigt som de katalanska nationalisterna lyckades behålla sin majoritet, understryker hur djupt frågan om självständighet splittrar katalanerna.

Huvudpersonerna inte närvarande

Man får leta länge för att hitta ett märkligare val. Under den här valrörelsen har nämligen valets två huvudpersoner varit i landsflykt eller suttit bakom lås och bom.

Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont har kampanjat via videolänk från Bryssel, medan den tidigare vice regeringschefen Oriol Junqueras har dirigerat sina kampanjarbetare från fängelsecellen.

De båda profilerna hotas av flera års fängelsestraff för att ha organiserat den olagliga folkomröstningen som hölls den 1 oktober. Gårdagens valresultat lär inte rucka på den juridiska processen, den rullar med all sannolikhet vidare.

Fler katalanska ledare har åtal att vänta och Puigdemont lär rimligen bli gripen om han återvänder till Spanien – även efter att hans parti nu blivit största parti på separatistsidan.

I natt har förstås de katalanska ledarna jublat, men den stora ovissheten består. Ska Puigdemont ändå våga återvända till Katalonien? Och tänker han hävda att självständighet gäller?

Blev inte som de hade lovat

Under valrörelsen har tongångarna från de ledande politikerna blivit något mer försonliga och det är svårt att tro att de nu ska välja att i full karriär springa rakt in i väggen – en gång till. För det blev ju inte som de hade lovat. EU sa inte alls ”ja, välkommen” till Katalonien och Spanien lät sig inte alls bevekas.

Något omfattande stöd från omvärlden fick de inte – trots den spanska regeringens praktfulla självmål när spansk polis gick lös med batonger på röstande katalaner den 1 oktober.

För premiärministern Mariano Rajoy är valet en katastrof. Hans eget parti, Partido Popular, gick från 12 mandat till bara 3. Det visar att katalanerna i stort – även de som önskar stanna kvar i Spanien – underkänner den spanska regeringens sätt att sköta krisen i Katalonien.

Självrannsakan väntar

Förr eller senare väntar självrannsakan för båda parter. Både den spanska regeringen och den katalanska tillät situationen att eskalera till en fullskalig kollision – ”den stora tågkraschen” som detta kallats i Spanien.

Små trevare har gjorts på senare tid. Det handlar i första hand om att reformera författningen och låta Katalonien få ett liknande skattesystem som Baskien har.

Men i Barcelona väntar nu närmast svåra regeringsförhandlingar. Det kan inte heller uteslutas att separatisterna försöker utmana Spanien en gång till, stärkta av gårdagens valresultat.

Men helt säkert blir det återigen strid om hur det jämna resultatet ska presenteras för världen. Vill en majoritet av katalanerna verkligen vill ha ett självständigt Katalonien?

Om man räknar mandat, ja. Men om man räknar faktiska röster är svaret nej. Och exakt så såg styrkeförhållandena ut i det katalanska parlamentet också före detta val och innan den politiska krisen lamslog Katalonien.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Kataloniens självständighetskamp

Mer i ämnet