Oro i egna leden när britterna drar åt coronarestriktionerna

Publicerad

Storbritannien har nu skärpt coronarestriktionerna för miljontals britter efter oroande stegringar i antalet drabbade. Men oron för en ny hård nedstängning väcker oro, även inom det regeringsbärande konservativa partiet.

Med bara timmar kvar tills de nya restriktionerna i norra England trädde i kraft fick polis i Liverpool under natten till onsdag ingripa för att skingra stora folkmassor.

Det var ungdomar som firade av den relativa frihet som kommit med sjunkande smittotal. En frihet som nu på vissa håll rullas tillbaka, med nedstängning av lokaler och restriktioner för socialt umgänge utanför hushållet.

Restriktionerna meddelades i måndags av premiärminister Boris Johnson i ett tal till parlamentet. Han presenterade ett system med tre nivåer för corona-beredskap: ”medel”, ”hög” och ”väldigt hög”. Ju värre nivå desto skarpare åtgärder, inklusive förbud mot sociala kontakter inom- och utomhus.

– Och, är jag ledsen att säga, att pubar och barer stängs, konstaterade Boris Johnson.

Interna kritiken: ”Inbillning”

Restriktioner har folkligt stöd i Storbritannien men samtidigt är oron stor för följderna av en utdragen nedstängning. Särskilt om det innebär en återgång till de hårdare nypor som rådde i våras. Johnson har också mött motstånd även i de egna leden, ett smärre uppror lett av Tory-partiets högerkant.

Som från Sir Graham Brady, ledare för partiets konservativa 1922-kommitté, som har ifrågasatt både nedstängningar och regeringens rätt att på egen hand besluta om dem.

– Tanken på att man kan stänga ner folks liv så länge utan att skada dem... Det är inbillning. Så jag tror att vi måste hitta en annan sorts balans, säger Sir Graham, i denna veckas avsnitt av Utrikesbyrån.

Giesecke: Britterna helvände

Sverige har återkommit som förebild för just de på högerkanten som är emot tuffa restriktioner. En anledning är att Storbritannien inledningsvis lutade åt en strategi närmare den svenska, innan man vände och gick mot hårdare tag efter en illavarslande rapport från Imperial College.

– Vi tyckte att det var jätteskönt att det fanns ett stort och starkt och framstående land som var på vår sida, säger förre statsepidemiologen Johan Giesecke i programmet.

– Sedan gick det fem dagar och så kom den här modellen, då vände Storbritannien 180 grader och införde det vi nu pratar om.

Se hela denna veckas avsnitt av Utrikesbyrån om Storbritannien och den andra coronavågen här på SVT Play eller i SVT2 kl 21.45.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.